”Visa att du är man” – om varför män våldtar och mördar
Få saker är så ojämställda som brottsstatistiken - 98 procent av dem som misstänks för sexualbrott och 90 procent av dem som ligger bakom dödligt våld är män.Vad är det som gör att vi män i så mycket högre grad än kvinnor gör oss skyldiga till dessa hemskheter? Vari ligger skillnaden mellan könen?
Skillnader och likheter
Det finns mycket omfattande forskning kring skillnader mellan män och kvinnor. När vi ser till personliga egenskaper som intelligens, självförtroende och värderingar kan vi utifrån materialet på goda grunder konstatera, att det inte finns några skillnader att tala om (Om Genus, R.W. Connell). Men när vi vänder oss till den sociologiska vetenskapen, hittar vi stora skillnader mellan könen när det gäller makt, arbetsfördelning och ekonomiska resurser. Det är alltså i mötet mellan samhället och biologiskt kön som de stora skillnaderna skapas
Vi kan se, att olika samhällen
skapar olika sätt för män och kvinnor att vara. Hos Bijagofolket
på Bissago öarna i Guinea Bissau är det till exempel kvinnorna som
traditionellt har samhällsmakten och de unga männens liv kretsar
kring att smycka sina kroppar och dansa för att behaga kvinnorna.
I de första samhällena, jägar-
och samlar- och jordbrukarsamhällena, har arkeologerna inte hittat
några tecken på sociala skillnader mellan män och kvinnor.
Skillnaderna uppstår tillsammans med andra sociala klyftor under
en våldsam period, som på många platser infaller för 5000 till
6000 år sedan.
I de jämlika samhällena ägdes jorden gemensamt och kvinnans förmåga att föda barn stod i centrum. Barnen var hela samhällets ansvar. Detta står i skarp kontrast till hur barn och barnafödande i ett klassamhälle ses som en kostnad som inte samhället vill stå för. Kvinnan lämnas ensam med ansvaret, vilket skapar olika förutsättningar för män och kvinnor. (Från gudinnekult till slavsamhälle - en kritisk läsning av Engels, Kerstin Alfredsson)
Ett våldsamt samhälle
Men hur förklarar vi mäns
våldsamma beteende?
För att svara på det, måste vi förstå att våld och tvång inte bara är något som pågår på gator och i hemmen utan är en förutsättning för hela samhällets sätt att fungera. Klassamhället uppstod genom ett våldsamt förslavande av majoriteten av människor. Det innebär en ständigt pågående kamp i samhället och skapar en historia av slav-, bonde- och arbetaruppror. För att försvara ordningen krävs en maktapparat som håller tillbaka människor med lagar och vapen.
Den våldsamma staten kan tyckas höra historien till. Men även om demokratisering och humanisering av samhället förändrat mycket, är ändå grundförutsättningarna de samma.
I dagens Sverige är det fritt fram att att tycka och tänka, så länge det inte hotar grunden för det ekonomiska systemet - det vill säga vinsterna. Det är därför inte en ogrundad rädsla många har för att säga sin mening på jobbet. Kritik tas sällan emot med öppna armar – att kräva sin rätt kan leda till försämrade arbetsvillkor, lägre lön, mobbing och arbetslöshet.
Tyngden i chefens ord ligger i att han ytterst backas upp av en samhällsordning som garanterar makten – lagar, domstolar, kronofogdemyndighet, polis, väktare, häkten och fängelser.
Lagen ger arbetsgivaren rätten att leda och fördela arbetet och klassar illojalitet mot företaget som kriminell. Det finns naturligtvis lagar som skyddar arbetaren, men arbetsgivaren har helt andra resurser att driva sina fall rättsligt. Arbetsgivaren kan beräkna att besparingen det innebär att tysta kraven från personalen väger upp de relativt små böter som döms ut i arbetsdomstolen. Men från arbetarens perspektiv står jobb och hela den personliga ekonomin på spel vid en konflikt.
Utöver detta måste vi se att Sveriges ekonomi och dess relativa välstånd hänger samman i en global ekonomi, där våldet i de flesta länder uttrycker sig betydligt mer brutalt och direkt. Dagligen mördas människor för sin kritik mot rådande system.Manliga hjältar
Att förmå människor att i organiserad form döda eller dödas, vilket alltså var en grundförutsättning för klassamhället och är det yttersta försvaret för dess fortlevnad, ställer vissa kulturella krav. I arméer har man i alla tider utvecklat tekniker för att sudda ut människors egna förnuft och känsla. Det uttrycks i soldaters robotlika onaturliga rörelser, uniformer, marscherande i takt, flaggor och marschmusik. Avgörande i skapandet av soldater är också föreställningar om manlighet. När de första klassamhällena växte fram, byttes de tidigare så omhuldade gudinnefigurinerna ut mot bilder av krigiska dominanta män. Det är symboler som stått i centrum för populärkulturen från Odysseus i antiken till X-Men i dag.
Medan kvinnlighet knutits till det ”improduktiva” arbetet i hemmen, till vård av barn, gamla och sjuka, har manlighet knutits till det ”produktiva” arbetet och till makt och våldsutövning. Upphöjandet av männen har legitimerats på olika sätt i olika tider. Enligt bibeln skapades Adam som guds avbild medan Eva skapas från Adams revben. Hon blir förledd av ormen och gör sig där med skyldig till att orsaka syndafallet. Mannen står gud nära medan kvinnan förknippas med skogsväsen, häxeri och samröre med djävulen. I modernare tider har den manliga hjärnan ansetts som mer lämpad för rationellt vetenskapligt tänkande medan kvinnan ses som känslomässigt styrda av hormoniella svängningar.
”Var en man”
Dragningskraften i de manliga idealen fungerar i kontrasten till det mörka, svaga kvinnliga. Att vara man räcker inte – manligheten behöver bevisas om och om igen. En man behöver göra vissa saker för att ”visa att han är en man” och ”inte vara en kärring”. Mönstret framträder kanske tydligast i det militära, men genomsyrar hela samhället. Det svarar mot behovet av att i ett klassamhälle motivera människor att agera utifrån en högre mening, idag ofta uttryckt som ekonomiska eller politiska realiteter, i strid mot rationellt tänkande och empati. ”A man´s got to do what a man´s got to do”, som det heter.
Det handlar om att ställa upp, bita ihop och inte gnälla. På byggarbetsplatser kan det få konsekvensen att män drar på sig onödiga skador när de hellre bär saker själva än ber om hjälp. Stephan Mendel-Enk skriver i sin bok Med uppenbar känsla för stil om hur sportjournalistiken hyllar fotbollsspelare som inte gnäller över skador och som tar utvisning för laget.
Längre upp i samhällshierarkin
måste manlighet uttryckas på allt mer kontroversiella sätt. De
skapas interna kulturer - kåranda - då kraven som ställs är
ljusskygga. Det handlar om att inte vara blödig utan vara lojal mot
regler, traditioner, överordnade, vetenskapen, oskrivna och skrivna
lagar. Det motiverar män i vita rockar som lobotomerar och
tvångssteriliserar, poliser som misshandlar ”slöddret”,
politiker som visar politiskt mod och lägger ner sjukhus och chefer
som tystar uppstudsig personal.
Som vi kan se ser manligheten
olika ut beroende på vilken roll vi har i samhället. Men den
fungerar samtidigt som en skapare av en manlig gemenskap över
klassgränserna.
Genom att identifiera sig och bli identifierad som ”manlig” länkas en enskild man hur betydelselös han än må vara till den mäktiga bilden av manlig framgång och dominans. Man associeras med framstående män genom tiderna, till tänkare och upptäckare, till hjältar, fiktiva som verkliga och till den yttersta politiska, militära och ekonomiska makten.
Det är en gemenskap på kvinnornas bekostnad. Genom att hålla nere, misshandla och våldta kvinnor kan män uppnå en känsla av kontroll och makt. På samma gång innebär det en konkurrens mellan män och ett direkt utestängande av män som inte alls passar in i normerna.
Motsägelsefullt
Det manliga och det kvinnliga genomsyrar allas våra liv och det ger påtagliga konsekvenser. Ändå är det något i grunden motsägelsefullt. Samtidigt som det hävdas att en kvinna alltid är en kvinna och en man alltid är en man uppmanas vi i till exempel reklam att bli man eller kvinna genom smink, kläder eller bilar.
Det är svårt om inte omöjligt att leva enligt föreställningarna om hur en äkta man eller kvinna ska vara. Särskilt tydligt är detta när det gäller små barn. För pojkar innebär uppväxten att i något skede förneka och bryta med den omvårdande ”kvinnliga” sfär de fötts in i. Vi ser det i pojkars rädsla för tjejbaciller och saker som är rosa eller annat som associeras med det kvinnliga. Det här menar en del psykologer leder till att män kan få problem att handskas med känslor kopplade till närhet och beroende (Historien om flickor och pojkar, Harriet Bjerrum och Monica Rudberg)
Förändring
Motsägelserna grundar sig i att föreställningarna inte uppstår ur människors biologi utan ur det ekonomiska systemet och maktens behov. Samtidigt kan inte heller överheten enkelt styra hur vi upplever och tänker kring kön. Föreställningarna växer ur sociala förhållanden där motsättningar mellan och föreställningar om män och kvinnor har ett eget liv.
När omfattande kamp bryter ut i samhället tydliggörs majoritetens gemensamma intressen och förställningar om män och kvinnor kan snabbt förändras. Det här har vi kunnat se i alla stora revolutionära rörelser som Ryssland 1917, Spanien 1936, i 68-rörelsen och i våra tiders revolution i Venezuela. Omvänt kan vi se att när kampen bryter samman trumpetas hyllningarna till mannen och kvinnan ut, som när Stalin tog makten i Sovjetunionen och som görs i varje samling av nationen i krigssituationer.
I alla tider har män och kvinnor reagerat mot manlighetsnormerna och valt sätt att leva som utmanat föreställningarna. Genom kvinnorörelsen har kvinnor krävt förändring och makt.
Detta gör att den dominerande maskuliniteten hela tiden förändras för att svara mot allmänt accepterade förställningar. Om respekten för ”manligheten” försvinner förlorar den sin funktion i samhället.
Men förändringarna till trots kvarstår det faktum att världens pengar, makt och resurser är samlade i händerna på en liten grupp som så gott som uteslutande utgörs av män.
Att kvinnor tar plats och gör typiskt manliga saker upphäver inte ordningen. Kvinnor kan bli hockeyproffs för att visa sin fysiska styrka och snabbhet, för sitt självförverkligande eller för att bryta med förväntningarna men aldrig för att bevisa att de är det kön de har mellan benen. Kvinnliga chefer måste vara lika tuffa som män, om inte tuffare, för att bevisa sin duglighet.
Skandalen med den jämställdsförespråkande polisen Göran Lindberg kan ses som ett tecken i tiden. Det skvallrar om en tid då den traditionella manligheten blivit illa tilltufsad, då framväxten av arbetarrörelse och kvinnorörelsen förändrat medvetenheten och kulturen med höga krav på jämlikhet, insyn och mänskliga rättigheter. Detta samtidigt som samhället i praktiken brutaliserats med större klyftor, mer utslagning, större press och större motsättningar vilket tillsammans skapar ett enormt gap mellan det som sägs och vad som faktiskt är.