Arbetarrörelsen har lovat förbättringar, men...
Välfärden slaktas
I valrörelsen lovade arbetarrörelsens ledning med Göran Persson i spetsen att man nu skulle satsa på vård, skola och omsorg. I stället offentliggörs krispaket i kommun efter kommun och landsting efter landsting.
Svenska Dagbladet skriver i slutet av september att det åter är dags för besparingar i den offentliga sektorn och att tusentals jobb riskerar försvinna från kommuner, landsting och statliga myndigheter (SvD 29/9). Vad är det egentligen som sker i Sverige hösten 2003?
Situationen i landstingen
Tidningen Landstingsvärlden redovisar i ett pressmeddelande 23/9 resultatet av en rundringning de gjort till landets landsting. Det är sannerligen inte uppmuntrande läsning. Så gott som samtliga landsting har en sparplan för 2004 med sparmål på mellan 1 och 7 procent av budgeten. Totalt ska kostnaderna minska med minst 5.4 miljarder kronor! Stockholms läns landsting har det ojämförligt största sparbetinget: totalt 3 miljarder kronor, nästan 7 procent av kostnaderna ska bort, vilket enligt Landstingsvärlden är en bantning utan motstycke i landstingens historia.
I Västmanland ska 6 procent av utgifterna bort och sjukvårdens drabbas med nedskärningar på 235 miljoner kronor. Landstingen i Östergötland och Kalmar län ska skära sina kostnader med 350 respektive 300 miljoner kronor. Nästan i varje landsting från norr till söder är visan densamma: Budgeten är i obalans, vi måste skära ned! (Se tabell).
Personalneddragningar
Eftersom landstingens största utgiftspost är lönerna är det inte svårt att ana att det är personalneddragningar som står för dörren. Enligt tidningen Arbetsmarknaden kommer 18 av 21 landsting att minska sin personalstyrka inom två år (Arbetsmarknaden 4/9). Dalarnas och Värmlands landsting, samt region Gotland är de enda som räknar med att ha oförändrat antal anställda om två år. Idag arbetar 260 000 personer i landstingen och de personaldirektörer i de landsting Arbetsmarknaden pratat med vill inte gärna spekulera i hur många färre anställda landstingen kommer att ha om två år. Att det kommer att vara färre verkar de dock vara helt eniga om.
Personaldirektören i Östergötlands landsting, Agneta Westerdahl, uppskattar att dagens 12 000 anställda i Östergötland kommer att minska med minst 10 procent under de närmaste två åren. Om denna uppskattning visar sig vara riktig för övriga Sverige betyder det att minst 26 000 tjänster riskerar att försvinna inom två år - om inget görs för att hindra det vill säga.
De flesta landsting hoppas att detta kommer att kunna lösas med så kallad "naturlig avgång" - det vill säga att man inte anställer någon för att ersätta de som pensioneras, byter arbete eller sjukskrivs samtidigt som vikariat inte förlängs. Det är dock inte uteslutet att varsel om uppsägningar också kommer att drabba de fast anställda.
Redan har Västmanland varslat 400 personer, Östergötland har varslat 310 fast anställda och senast ut är Kalmar län som meddelat att varsel sannolikt är att vänta (Dagens Medicin 22/10). Undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och administrativ personal - alla personalkategorier kommer att drabbas av neddragningarna. På Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer till exempel antalet läkare enligt planen att minska från dagens 1100 till 1000 på ett år
Självklart kommer en minskning med var tionde anställd att försämra både kvalitén på vården och arbetsmiljön för de anställda. Antalet vårdplatser kommer att minska. Om konjunkturen försämras ytterligare riskerar det att bli ännu större neddragningar.
Bort med vart fjärde akutsjukhus!
Enligt en undersökning som tidningen Dagens Medicin gjort kommer besparingsplanerna att leda till att vart fjärde akutsjukhus riskerar att försvinna (Dagens Medicin 1/20). Dagens 64 akutsjukhus skulle därmed minska till endast 49 stycken. På de berörda sjukhusen kommer dygnet runt-kirugin att försvinna och istället är det tänkt att vissa av dem ska bli närsjukhus med specialisering på planerad sjukvård, till exempel vissa enkla operationer. Andra kommer troligen bara att bli någon sorts större vårdcentraler utan avdelningar där patienter kan läggas in.
Västra Götalandsregionen är den region som ska minska antalet akutsjukhus mest och fem sjukhus ska upphöra som akutsjukhus. I Stockholm berörs sjukhusen i Norrtälje och Södertälje, dessutom diskuteras det hur akutsjukvården vid Karolinska sjukhuset ska se ut i framtiden. I Östergötland är sjukhusen i Motala och Norrköping som ska bantas ned. I Norrbotten diskuteras akutsjukvården vid tre sjukhus och i Västmanland vid ett.
På många ställen har stora protester från personal och allmänhet vid de berörda sjukhusen kommit igång. Stora demonstrationer och protester har organiserats ibland annat Södertälje och Norrköping. I Norrbotten har fackliga företrädare för de två största arbetsplatserna Kappa Kraftliner AB och SCA Packaging AB protesterat tillsammans med företagsledningarna och sjukhuspersonal mot begränsningarna av akutkirurgin vid Piteå Älvdals Sjukhus (PT 29/10).
Sjukhuspersonal och de invånarna i de städer som drabbas tycker uppenbarligen inte att det är någon bra idé att lägga ned akutsjukhusen. Men på både Landstingsförbundet och Socialstyrelsen hävdar man att det är bra, resurssparande och säkrare att koncentrera akutkirugin till större sjukhus (Dagens Medicin 1/20).
Oavsett hur det är med den saken så genomförs inte minskningarna av antalet akutsjukhus efter en genomgripande och demokratisk process av diskussioner med de anställda och innevånare i de berörda städerna, noggranna konsekvensanalyser etcetera. Det hela ger snarare intrycket av att vara panikåtgärder som genomförs för att minska kostnaderna och budgetunderskotten och inte för att utveckla vården.
Situationen i kommunerna
Situationen i kommunerna är inte ett dugg bättre än i landstingen. I en enkätundersökning som Sveriges Radios Ekoredaktion genomförde uppgav nästan hälften av landets kommuner att de kommer att minska på personalstyrkan de kommande två åren (SvD 29/9).
Enligt tidningen Arbetsmarknaden har antalet anställda ökat stadigt i kommunerna under de senaste åren och kommunerna har därför ur sysselsättningssynpunkt fungerat som en motvikt när andra delar av ekonomin har krympt (Arbetsmarknaden 1/5). Det senaste årets utveckling har dock åter satt nedskärningar på agendan i många kommuner.
I Kommunförbundets ekonomiska prognos från våren 2003 spår de stigande kostnader och minskade intäkter från landets kommuner. Resultatet i år väntas bli ett underskott på 3.4 miljarder kronor för att 2006 stiga till 11.5 miljarder kronor. Om inget oväntat positivt händer med den ekonomiska utvecklingen menar man att kommunerna årligen måste spara 3 miljarder kronor för att 2006 nå ett nollresultat.
Enligt beräkningarna skulle det kräva en minskning med 8000 kommunalt anställda årligen (Arbetsmarknaden 1/5)! Detta betyder nedskärningar i skolor, äldreboende, daghem och socialförvaltning - områden som skulle behöva upprustas och få ökade resurser istället för nedrustning. Arbetsförhållandena för de anställda kommer att ytterligare försämras, fler barn kommer att slås ut i skolan och socialtjänsten kommer att få mindre resurser för att hjälpa dem - så ser de dystra framtidsutsikterna ut om inget görs för att förhindra det.
Det som behövs är klasskamp.
Åke Andersson
Från Socialisten nr 66, december 2003
| Landsting med sparmål för 2004 |
||
| Milj kr1 |
% av utgifter2 |
|
Stockholm |
3000 |
6,8 |
Västmanland |
335 |
6,3 |
Östergötland |
350 |
4,2 |
Kronoberg |
118 |
3,5 |
Norrbotten |
148 |
2,7 |
Örebro |
150 |
2,5 |
Skåne |
500 |
2,0 |
Västerbotten |
120 |
2,0 |
Blekinge |
60 |
1,9 |
Värmland |
100 |
1,9 |
Uppsala |
110 |
1,6 |
Dalarna |
80 |
1,4 |
Sörmland |
70 |
1,4 |
Jämtland |
30 |
1,1 |
Gotland (sjukvård) |
8 |
0,9 |
Västra Götaland |
200 |
0,6 |
Totalt |
5379 |
3,3 |
Övr. landsting |
Sparmål milj kr |
Period |
Kalmar |
200 - 300 |
2004- |
Gävleborg |
230 |
2003-04 |
Västernorrland |
180 |
2004-06 |
Halland |
119 |
2003 |
Jönköping |
60 |
2003 |
1. Sparmålen är i de flesta fall preliminära |
||
2. Beräknat på prognos för externa kostnader enligt Landstingsförbundet |
||