Skarp ton i SSU:s valanalys

SSU:s valanalys har kommit. Tonen i rapporten är skarp. "Vårt parti måste vakna upp ur sin drömvärld och ta katastrofvalet på blodigt allvar", skriver analysgruppen. Den visar att resultatet för socialdemokratin i 1998 års val var särskilt dåligt bland ungdomar. Bara 22% av förstagångsväljarna röstade på (s). Moderaterna är det största partiet i den gruppen med 27% av rösterna. Vänsterpartiet fick 19%.

Enligt valforskaren Henrik Oscarsson brydde sig ca 30% av förstagångsväljarna över huvud taget inte om att gå till valurnorna.

I rapporten skriver man att "partiet är dåligt på att hantera öppna debatter. Partisekreterare Ingela Thalén skickade ut ett brev till medlemmarna med en uppmaning att stilla debatten. Göran Johansson, kommunalråd i Göteborg, krävde efter intern kritik total uppbackning för att sitta kvar." Betyder det att SSU självt nu kan ta en öppen debatt om t.ex. Kurdistan utan uteslutningshot?

SSU-gruppen är på offensiven när det gäller att visa på socialdemokratins försvagade ställning bland ungdomar, men när det gäller att förklara varför tappar rapporten fart.

"Socialdemokraterna uppfattas idag som ett gammalt parti med föråldrad framtoning och utan visioner för framtiden", slår SSU:arna fast. "Gammalt parti"? Att SAP bildades 1889 är inte mycket man kan göra åt. "Föråldrad framtoning"? Rapporten säger att för få kvinnor, ungdomar och invandrare tillåts ta ansvar och få utrymme i TV-rutan. Det kan stämma, men pudelns kärna är väl ändå vilken politik partiet står för och, precis som rapporten säger, vilka "visioner för framtiden" som finns.

Sanningen är den att 600 000 väljare lämnade socialdemokratin i förra valet för att de var i grunden besvikna över att socialdemokraterna genomfört en rad försämringar för arbetarklassen. Arbetslösheten är fortfarande hög, löntagarna har blivit rädda att säga ifrån på jobbet, nedskärningarna i offentliga sektorn har varit så hårda att de anställda går på knä, a-kassenivån har inte höjts, antalet tiggare och hemlösa stiger. Den förra socialdemokratiska regeringen förde en politik som uppskattades av kapitalet, men som drev de egna väljarna till Vänsterpartiet eller sofflocket.

SSU:s analysgrupp förnekar inte detta. Men de säger heller inte att (s) kunde ha drivit en annan politik. I stället skriver de "Alla vet att vi sparade för att pengarna var slut"… "Men många hade höga förväntningar på att en socialdemokratisk regering skulle reda upp krisen på ett rättvist sätt. Vi klarade helt enkelt inte att leva upp till förväntningarna."

Var verkligen pengarna slut? Det såg inte ut så på börsen, eller när storföretagen redovisade sina vinster. Vad berodde krisen på? Menar SSU-gruppen att regeringen kunde reda upp krisen, fast tyvärr på ett orättvist sätt?

Rapporten saknar helt tankar om att vi lever i en kapitalistisk värld, där kriserna är oundvikliga och snart på nytt kommer att skölja över Sverige från Sydostasien, Brasilien och Ryssland. Att vägen framåt handlar om att ta strid för ett demokratiskt, socialistiskt samhälle kanske kommer fram i den framtidsstrategi som gruppen lovar att presentera före sommaren.

Kerstin A