Sexualiteten – från att vara levande till att bli ett dött ting

Är alla som säljer sex offer? Är all porr kvinnoförnedrande? Varför låter inte kvinnorörelsen de prostituerade själva komma till tals? Dessa frågor ställer Petra Östergren i den 350 sidor tjocka "Porr, Horor och Feminister". Detta gör hon utan att se att i ett patriarkaliskt klassamhälle blir människor ständigt utnyttjade. Men i Petra Östergrens tankevärld kan man aldrig bli utnyttjad om någonting är tillåtet enligt lag.

Olika grader i helvetet

Den återkommande argumentation i Östergrens bok är att hon ser den svenska kvinnorörelsens porr- och prostitutionsmotstånd som paradoxalt. Hon menar att de visserligen tycker att kvinnor ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar, men får man inte lov att ta betalt för sexuella handlingar har man samtidigt ingen frihet att bestämma över sin egen kropp. Hon menar även att pornografin är en frizon där fantasier som inte är politiskt korrekta kan uttryckas. När dagens kvinnorörelse förkastar saker som sadomasochism, analsex och gruppsex så upprätthåller de en konservativ och homogen syn på sexualiteten.

Visst finns det en gråzon där det är svårt att definiera vad som är förtryck och inte. Men även om det finns ett fåtal personer som trivs med att sälja sex, så utesluter inte det att de flesta andra prostituerade är förtryckta. I boken intervjuar Östergren ett tjugotal kvinnor som är eller har varit prostituerade, men hon är samtidigt tydlig med att hon valt att intervjua de som inte är drogberoende och psykiskt instabila. Det säger ett och annat om bokens utfall.

I ett patriarkalt samhälle fostras kvinnor till att tända på att vara underordnade, passiva och mjuka. Detta är egenskaper som konstrueras som kvinnliga och attraktiva medan mannen fostras till att vara överordnad. Detta förtryck uttrycks på olika sätt i alla delar av samhället. När den manlige köparen får befogenhet att göra vad han vill med kvinnan under den tid han har betalat för, genom att se på porr eller direkt köpa sex av en prostituerad, så utnyttjar han sin position i genusmaktsordningen. Detta är bara en gradskillnad från en våldtäkt.

Att bli bekräftad av ett lik

Något Östergren skriver är att arbetarkvinnor har ett mer instrumellt förhållande till sin kropp än medelklasskvinnor. Kroppen har man för att den ska upprepa någon detaljfunktion när man arbetar och därmed så har arbetarkvinnor lättare att se på prostitutionen som vilket yrke som helst. Östergren menar att om utsatta kvinnor använder på sensualitet som ett "vapen" för att få det de vill ha, så kan de ta sig ur en utsatt situation och kan försörja sina barn. När dessa arbetarkvinnor får rätt att registrera egna företag som säljer sex, kommer de lagligt kunna tjäna pengar istället för att smyga med det.

Men man kan man ju fråga sig hur lätt det egentligen är att koppla bort arbetet och dess påfrestningar på sin fritid. I ett klassamhälle kan vi tydligt se att de som befinner sig längst ner i lönehierarkierna, med mest alienerande arbeten och minst fackliga rättigheter är de som har svårast att koppla av på sin fritid. Ett exempel på detta är restaurangbranschen där osäkra anställningar är extremt utbredda. Där är alkoholismen ett utbrett problem på grund av stress och falska leenden som man tvingas visa upp hela dagarna. Men det är ändå en viktig skillnad; arbetare kan strejka, det kan inte prostituerade.

Men å andra sidan är kroppen den enda varan arbetarkvinnan äger. Den kan inte skiljas från hennes fysiska person. Det sexuella umgänget som utförs inom porren och prostitutionen utförs på samma sätt som annat lönearbete, en tjänst säljs mot betalning. Men när en produkt av sexindustrin, till exempel en porrfilm, förvandlas till en vara som ska säljas och ge vinst så förlorar den sin verkliga karaktär. När en masturberande man ser på porrfilmen så ser han inte dess sociala relation mellan arbetsköparen och arbetssäljaren, utan en yta som inte har med de verkliga omständigheterna att göra. Sexualiteten har gått från att vara levande till att bli ett dött ting - ett lik.

Flera av de prostituerade kvinnorna Östergren intervjuar i boken säger att många av deras kunder egentligen inte är ute efter själva sexet, utan att de prostituerade också fungerar som samtalspartners och psykologer. Och visst, ingen människa kan leva utan att bli sedd och erkänd. Men ett lik kan aldrig ge något erkännande. Männen måste hålla den förtryckta vid liv för att erkännas och genom kvinnor i sexbranschen kommer detta erkännande maskinellt. Alla vet att hon blir betald för det hon gör.

En snabb utlösning

Det är också viktigt att poängtera att porr har en annan social funktion än prostitution. I en undersökning från 2006 där det deltog 4 300 ungdomar i årskurs tre på gymnasiet visade det sig att 98 procent av pojkarna och 76 procent av flickorna någon gång hade tittat på porr. 10 procent av pojkarna gjorde detta dagligen, medan flesta tjejer upplever porr som äckligt och avtändande blev killarna upphetsade av porr och fick lust att prova på. För att bli sedd som ung kvinna så gäller det att leva upp till killarnas ideal.

Dessa ideal spär naturligtvis på kvinnans roll som objekt, och mannens som subjekt. Att könsrollerna är så rotade gör att unga kvinnor ofta inte ens inser sina roller som objekt för att tillfredställa mannen. Hur mycket Östergren än talar om att de prostituerade kvinnorna hon intervjuar har kontroll över sina kunder och kan sätta gränser, så är ett kvinnligt subjekt någonting störande i ett patriarkalt samhälle. Hon talar också om "feministisk porr", men det spelar överhuvudtaget ingen roll hur politiskt medvetet ett filmteam är, om personen som sedan konsumerar verket inte ser den politiska handlingen, utan bara ser kvinnor som har sex på mäns villkor.

Man kan också se hur den ökade porrkonsumtionen är ett uttryck för en samhällsförändring. Idag är arbetstiden i en familj i genomsnitt 50 procent högre jämfört med 1950-talet. Att se på porr och få en orgasm är någonting som går fort. Därmed är det praktiskt i ett samhälle med ökad stress, att porr är så lättåtkomligt.

Att köpa eller köpas

Kvinnorörelsens kamp inom både Vänsterpartiet, socialdemokratin och andra grupper, har varit viktig. Att S-kvinnor drev igenom sexköpslagen på den socialdemokratiska partikongressen 1997, mot partistyrelsens förslag, är ett exempel på ett steg i rätt riktning, men mycket mer måste göras. Arbetarrörelsen måste vidga analysen kring porr- och prostitution och använda ett klassperspektiv.

Inför valet 2006 var 55 procent av förstagångsväljarna för ett totalförbud mot porr. En hög siffra, som visar att framförallt unga kvinnor känner av diskrimineringen och vill ha ett svar. Att vara arbetare i ett kapitalistiskt samhälle innebär knappast något självförverkligande eller personligt växande för de flesta. Vi socialister tycker inte bara att sälja sin sexualitet, utan även sin arbetskraft, är något som bör avskaffas. Men detta kräver en kamp för ett socialistiskt samhälle, ett samhälle där arbetet är något som tillför varje enskild individ något. Under kapitalismen bygger arbetet på att man ger och ger för att få en sketen lön tillbaka.

Målet med socialismen är att avskaffa allt förtryck, vilket innebär att grunden för porr och prostitution undanröjs. Petra Östergren nämner inte ett knyst om den ekonomiska transaktionen i sexhandeln och vad männen och torskarna har för intresse i det. Hon nämner inte heller den sexindustri som omsätter miljarder och har ekonomiska intressen i att upprätthålla efterfrågan från köparna. En efterfrågan som bygger på förtryck och mäns maktbehov. Som ensamt argument mot detta står att "de prostituerade själva tycker så", ett argument som knappast är representativt för de östeuropeiska kvinnor som luras in i trafficking eller de asiatiska barn som säljs till gamla gubbar.

Monika Roll,
Marxist och socialistisk feminist