Rapport från mötet "Vem var Trotskij?"

Vem var Trotskij? Det var titeln på ett föredrag med Håkan Blomqvist, historiker vid Södertörns Högskola och medlem i Socialistiska partiet, som hölls på ABF huset i Stockholm. Det tillhör inte det vanliga att ett möte på ABF tillägnas Trotskij. När man kom in i Palmesalen var det en stor bild på Trotskij projicerad på en duk. Salen var fullsatt. Ett 70-tal slöt upp och betalade 50 kr för föredraget. Det finns fortfarande ett intresse för Trotskij. Det var en speciell känsla att sitta på ett offentligt möte tillägnat Trotskij. En blandad publik hade infunnit sig även om de flesta var äldre. Bland åhörarna fanns det medlemmar från de flesta svenska grupper som inspirerats av Trotskij.

ABF Stockholms chef Göran Eriksson presenterade föredraget och berättade att han hade personligen kontaktat Håkan Blomqvist för att komma att prata. Skälet var utgivningen av en svensk översättning av en fransk biografi av Pierre Broué. Göran Eriksson deltog själv under föreläsningen och höll i frågestunden.

 

Föreläsningen behandlade Trotskijs liv och gärning, Pierre Broué, senare forskning om Trotskij och Håkan Blomqvist egna erfarenheter inom den trotskistiska rörelsen. Han berättade hur när man läste Trotskij på 70-talet tog man till sig texter som exempelvis ”Den förråda revolutionen”. Äntligen var det någon som förklarade utvecklingen i Sovjetunionen och som hade en idé om hur man skulle förhålla sig. Den omvända känslan uppstod när man läste ”Kommunismen och terrorn”. Skriven under inbördeskriget är den en hyllning för de auktoritära lösningar Bolshevikerna genomförde för att vinna kriget. Det är också en uppmaning till ställa sig under partiets auktoritet och följa partiets order. Just den formen av auktoritetstro var vad man revolterade emot. På 70-talet ville Håkan Blomqvist och andra sätta undan den typen av böcker. Idag tycker han gott att man kan slänga den i papperskorgen.

För just det parti som Trotskij hyllade kom att tas över av en byråkrati. Den byråkratin använde den form av partilojalitet som Trotskij hyllat för att utesluta ursprungliga ledare. På 30-talet gick man ännu längre och avrättade stora delar av det ursprungliga bolshevikpartiet. Bara under 1937 arkebuserades 700 000 människor i Sovjetunionen.

Trots att föredraget pågick i nästan två timmar var det ingen i publiken som gick. Det fanns lite utrymme för att ställa frågor men undertecknad passade på att ställa en fråga. Min fundering var vilket ansvar Trotskij har för trotskismens utveckling ? Idag, 2011 fortsätter trotskister splittras i nya grupper. Idémässigt står de flesta grupper stilla. Gång på gång har trotskistiska grupper urartat med en odemokratisk internkultur som varit värre än den som man skulle bekämpa. Givetvis kan inte Trotskij lastas för allting som gjort i hans namn men frågan är värd att ställda.

Håkan Blomqvist sa att det är en svår fråga att besvara när det är kort tid kvar. Men att det gäller att inte läsa Trotskij med den religiösa övertygades ögon utan att läsa kritiskt och självständigt. Läsaren idag behöver se att Trotskij var en produkt av sin tid. Trotskij relevans ligger i att han går tillbaka till den ursprungliga traditionen i den ryska Socialdemokratin som upplevde oktoberrevolutionen. Han fortsatte hela sitt liv att försvara det ursprungliga arvet trots alla motgångar.

 

Jag måste säga att jag håller med om den inställningen. Trotskij texter och verk handlar om bevarandet av marxismen och den revolutionära arbetarrörelsen traditioner. Det är ett bra skäl till att läsa Trotskij. Men om man läser Trotskij med ett dogmatiskt religiöst tänkande blir det helt fel. Det gör dem som anser att allt som Trotskij skrev och gjorde är relevant och sant.

Idag finns inte Sovjetunionen mer. Striden inom arbetarrörelsen står inte mellan Stalin och Trotskij. 2011 är en annan tid, vi lever inte 1917, 1938 eller 1940. Hotet mot arbetarrörelsen kommer idag från att socialismen givits upp och att bristen på idéer för hur man ska agera i den moderna världen. Idag behöver socialismen återupprättas som idé. Trotskij kommer vara en av flera referenspunkter för ett sådant projekt. Jag tror att Trotskij om han läses på rätt sätt kan utgöra en viktig inspirationskälla för arbetarrörelsen. Att det här mötet arrangerades ser jag som väldigt positivt. Trotskij behöver presenteras på ett rakt och lättsamt sett för en bredare publik.

Martin Lööf