Det finns ett alternativ till privatiseringar. Anställda, boende och deras anhöriga på servicehuset Pilträdet tillsammans med Kommunalsektionen på Kungsholmen i Stockholm visar i ett unikt bud hur kommunal verksamhet kan utvecklas. I stället för hemlighetsmakeri lägger de ett helt öppet bud med insyn för alla berörda. Och i stället för att "räknenissar" bestämmer utformningen är det pensionärerna själva och de anställda som gör det.

Fackligt initiativ till anbud med kvalitet och demokrati

Pilträdet: exempel för handling

Anbudet som lämnades in 14 februari är ett svar på beslutet att Pilgårdens servicehus, Pilgårdens gruppboende och Gläntans dagvård nu ska anbudsupphandlas. Både personal och pensionärer är oroliga inför utförsäljningen.

-Inget visar att privatiseringar någonsin fört något gott med sig, säger Mona Mörtling-Schramm som arbetar som arbetsterapibiträde på Pilträdet. Hon nämner bland annat servicehuset Trossen på Kungsholmen, som drivs av Partena. Klagomål där har lett till att nämnden begärt månadsvisa rapporter och en åtgärdsplan, men nya problem dyker ständigt upp.

- Det går inte att konkurrensutsätta vård. Det här är inget lager, säger Bertil Lordin, 90 år. Han bor på Pilträdet och har varit med och diskuterat fram anbudet.

- Vi kan inte klaga på verksamheten, men vi märker att personalen är jäktad, fortsätter han. Jag skrev att det behövs 25% ökning av bemanningen. Jag tror inte politikerna vet hur det är här.

Hela förslaget har arbetats fram på gemensamma träffar för alla inblandade och innebär att verksamheten ska drivas i kommunal regi, men med betydligt större resurser än idag.

Om anbudet antas skulle personalbemanningen öka med 25 procent. Men de enkätsvar pensionärerna lämnat in visar att de skulle vilja öka personalstyrkan med minst 50 procent. För dem är det främsta önskemålet en stabil personalgrupp.

- Pensionärerna blir oroliga när de möter nya ansikten, säger Mona Mörtling-Schramm. "Törs jag verkligen släppa in den här?" frågar de sig. Om vi fick höjd grundbemanning i arbetslagen skulle vi kunna täcka korttidsfrånvaron utan att ta in timanställda.

- Idag är det så att 95 000 hjälptimmar per år är beviljade de gamla på Pilträdet, säger Lena Ericsson-Höijer, ordförande för de kommunalanställda på Kungsholmen. Men räknar man ihop all personaltid som finns så kommer man bara upp till högst 80 000 timmar. Alla som arbetar här gör minst 1,5 personers jobb varje dag.

- När nu Pilträdet konkurrensutsätts så sker det mot bakgrund av att det ska sparas ytterligare ett antal miljoner här på Kungsholmen. Vi vill visa det stora gapet mellan talet om kvalitet och de resurser som satsas.

Anbudet utgår från synen att det är de boende, deras anhöriga och personalen som bäst vet vilka behov som finns i verksamheten. Avgörande beslut om budgetäskanden och verksamhetens utformning ska därför tas av ett råd med valda representanter från de boende och eller deras anhöriga och personalen.

Bland de garantier som ges är att alla boende som så önskar ska vara uppe och påklädda senast klockan 10.00 och att alla som vill ska få komma ut på promenad en gång i veckan. Men det finns också idéer om en sinnenas trädgård, och projekt för dementa med musik, dofter och beröring i stressfri miljö.

Mona Mörtling-Schramm är kritisk mot hela anbudsförfarandet.

- Buden som läggs är hemliga. Vi som arbetar eller bor här får inte veta ett jota. Vi ska bara tacka och ta emot. Och när någon vill avknoppa då lägger kommunen inget egen-regi bud alls. Till råga på allt beskärs yttrandefriheten om vi blir privatiserade.

- I det förfrågningsunderlag som förvaltningen skickar till dem som vill lägga anbud finns ingen nedre gräns för bemanningen, och det de säger om "aktivering" ryms på ett par rader. De säger ingenting om arbetsterapin överhuvudtaget ska vara kvar.

- Vi går ut öppet med vårt anbud, för vi måste få igång en ideologisk debatt i samhället om vart vården är på väg.

Hela förslaget kostar jämfört med förra årets budget för Pilträdet 7 miljoner kronor mer. Då ingår också 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön, vilket enligt Lena Ericsson-Höijer visat sig vara det bästa sättet att få ner personalomsättning och sjukfrånvaro.

I början av juni fattar kommundelsnämnden beslut i anbudsfrågan.

Text: Kerstin A

Från Socialisten nr 46, mars 2000