Lyckat möte i Stockholm om kvinnoförtryckets uppkomst

Igår var vi 40 personer som samlades på ABF-huset i Stockholm för att diskutera hur kvinnoförtrycket uppstod och dess koppling till klassamhällets uppkomst. Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete inom Socialisten som syftar till att utveckla en marxistisk analys av denna historiska process utifrån forskning inom arkeologi och antropologi.

Mötet inleddes med en introduktion av Kerstin Alfredsson. I sin inledning fokuserade Kerstin mycket på olika exempel på klasslösa kulturer, där kvinnor var jämställda med männen och våld var något sällsynt. Genom forskningen i ämnet har man också kommit fram till tesen att det har funnits relativt utvecklade jordbrukssamhällen med ett betydande överskott, som ändå bevarade jämlikheten och kollektivismen.

I de tidiga jägar- och samlarsamhällena är det allmänt ansett att männen tog större ansvar för det tidigare och kvinnorna det senare. Tidigare har man antagit att jagandet var mer avgörande för överlevnaden än samlandet, men mycket tyder på att samlandet faktiskt bidrog till majoriteten av kaloriintaget. Med andra ord spelade kvinnor i dessa samhällen en viktig roll i ”ekonomin”. Vad gäller barnen så sågs dessa som hela kollektivets ansvar. Det finns gott om exempel på att männen hade en stark närvaro i barnens liv.

Genom socialiseringen av den sociala reproduktionen blev inte moderskapet ett hinder för kvinnorna, vilket dock ändrades när kärnfamiljen och privategendomen uppstod. Här finns intressanta paralleller till vår tids kamp mellan utbyggnad av offentlig sektor respektive strävan att lägga ansvaret för barnuppfostran på den enskilda kvinnan i kärnfamiljen. En diskussion som kom upp på mötet var vilken relation kvinnokampen har till arbetarrörelsen. Hur kommer det sig att USA som har haft en så stark självständig kvinnorörelse ändå är betydligt mindre jämställt än Sverige? En viktig faktor är arbetarrörelsens styrka i Sverige.

För att uppnå ett jämställt samhälle krävs en kamp mot den (framförallt manliga) byråkratin i arbetarrörelsen. Det är framförallt i arbetarkvinnors intresse att bygga ut den offentliga sektorn – dom kan inte köpa sig fria genom att anlita städhjälp eller barnflicka. Därför är krav på en upprustning av den offentliga sektorn jämte sex timmars arbetsdag och höjda lägstalöner centrala feministiska krav.

En viktig tes som framkommit genom studierna inom Socialisten är att de klasslösa samhällenas omvandling till patriarkala, krigiska klassamhällen måste ha skett genom stora konflikter. Samhällena ifråga baserade sig på djupt rotade föreställningar, där ojämlikhet sågs som absurt och motbjudande. Därför framstår det som ologiskt att de strukturerna skulle ha raserats totalt genom något slags gradvis övergång.

Detta öppna möte är del av en process som syftar till att få färdigt en bok om ämnet. Det är dock ett mycket komplext ämne som förtjänar detaljerade studier. Hittills finns det en del texter skrivna, men de behöver bearbetas och sättas in i en logisk helhet. På mötet hölls en insamling för att täcka lokalkostnaderna. Insamlingen drog in 1152 kronor och 4 euro, vilket visar att initiativet var uppskattat av mötesdeltagarna. Vi planerar att organisera fler öppna möten under det kommande året. Nästa tillfälle är 24 maj då Magnus Rei-Ho Lundgren, nyss hemkommen från en Kinaresa, ska tala om ämnet ”Kina: kapitalism eller socialism?”.

 

Mer information, maila red@socialisten.nu eller ring 0707 - 60 05 08