SSU-vänstern kan slå tillbaka angreppen!

Stridens vågor stod höga på SSU kongressen mellan höger- och vänsterfalangen. Kritiken mot förbundsledningen var massiv. Vänstern i SSU har växt i styrka och vann de flesta debatterna. Förbundsledningens enda räddning var det orimligt många ombuden från Stockholms läns SSU distrikt som troget röstade med förbundsstyrelsen i de flesta frågor.

44 av 250 ombud kom från Stockholms Län, som ett resultat av en väldig mängd "luftmedlemmar" i detta distrikt. Detta ska jämföras med 17 ombud från det näst största distriktet Skåne, och 14 ombud från Stockholms Stad; två distrikt som står till vänster inom förbundet. Övriga "vänsterombud" kom främst från Västerbotten, Jämtland, Örebro, Gävleborg, Kronoberg, Uppland och Jönköping, vilka också kan karaktäriseras som vänsterdistrikt. Till detta ska läggas att också många medlemmar och klubbar i andra distrikt är kritiska mot förbundsledningen.

Verklighetssyn?

Skälet till detta är krisen för kapitalismens och regeringens underkastelse för kapitalet. Många SSU:are har gått till vänster och börjat återupptäcka de socialistiska idéerna. Och 5000 ungdomar har gått med i SSU under de senaste åren, inte för att de gillar kapitalismen och regeringens politik, utan för att de söker efter något slags vänsteralternativ.

Verkligheten har pressat sig på "verklighetssynens ungdom", som SSU stolt brukar benämna sig självt. Detta ger också en föraning om SSU:s möjligheter har att växa till en verklig massrörelse, om man bara tog tillvara ungdomens vilja att förändra samhället.

Angrepp mot kritiker

Tyvärr har förbundsledningen vägrat att lyssna på kraven från medlemmarna. Istället har man gått till allt hårdare angrepp mot kritikerna i förbundet. Förevändningen blev ett beslut från Malmö SSU-krets att ställa sig bakom en demonstration utanför europasocialdemokraternas kongress i maj. Detta utlöste hårda kommunistanklagelser och krav på utrensningar särskilt på SAPnet, som blivt det främsta språkröret för ombudsmännen och högern i SSU. Angreppen fortsatte trots att SSU:arna i Malmö drog sig ur demonstrationen, vilket visar att händelsen bara var en ursäkt.

I senaste numret av SSU:s debattidning Tvärdrag skriver t.ex. Morgan Johansson följande om SSU i Skåne: "Revolutionsromantikerna har nämligen gjort bort sig så gruvligt att det rimligen borde få konsekvenser för distriktets ledning. Jag ser fram emot en sådan process. Det är dags att en gång för alla göra upp räkningen".

Attackerna fortsatte på SSU kongressen bl.a. genom att Anders Ygemar och Andreas Pettersson, som båda står till vänster, sparkades ut ur förbundsstyrelsen. Detta ska inte tolkas som att SSU-ledningen kommer kunna rensa ut vänstern. Nej, angreppens främsta syfte är att skrämma vänstern till tystnad och göra den mer foglig.

Amerikanska konsulter

Försöken att omforma SSU till en toppstyrd kampanjorganisation med ett enhetligt budskap följer samma mönster. Att förbundsledningen anlitat amerikanska konsulter och är beredd att anamma reklammakarnas manipulativa metoder är avslöjande. Det visar att ledningen saknar verklig tilltro till medlemmarna och att den har ett trångt och byråkratiskt synsätt på politisk kamp.

Men den nya kampanjstrategin är också ett vapen för att tysta oppositionella klubbar och distrikt, och tvinga alla kritiker att sluta leden. Dessa angrepp är inte ett tecken på styrka utan på svaghet. SSU-högern känner att stödet för dess politik sviktar bland medlemmarna. För att behålla greppet om förbundet tar man istället till byråkratiska medel.

Framtiden är vänsterns

Men detta är en bräcklig grund att stå på. Medlemmarnas radikala övertygelse är oändligt mycket starkare än ombudsmannaapparaten.

Framtiden tillhör SSU-vänstern, förutsatt att man inte tappar modet och hukar sig för angreppen. Anfall är bästa försvar. Svaret måste därför vara att man utformar ett klart socialistiskt alternativ inom förbundet:

SSU vänstern måste kräva att SSU ska vara en demokratisk kamporganisation och inte en toppstyrd kampanjorganisation. Felet med ledningens nya strategi är inte att man vill ha enhetliga kampanjer. Felet är att dessa kampanjer inte kommer från medlemmarna, utan från amerikanska konsulter och från ombudsmännens hjärnor. Därför blir det harmlösa mediakampanjer med ett okritiskt budskap som inte fångar upp ungdomens verkliga problem. SSU-kongressen borde t.ex. ha diskuterat fram ett gemensamt program mot arbetslöshet och utnyttjande av ungdomar. Detta hade sedan kunnat ligga till grund för en masskampanj.

Ett annat viktigt krav är att bryta ombudsmännens dominans. En stor del av förbundsombudsmännens uppgifter borde övertas av förbundsstyrelsen själv. På disktrikts- och kretsnivå måste ombudsmännen ersättas av förtroendevalda som vid behov anställs på hel- eller deltid.

Socialistiskt svar

Men framförallt krävs att SSU-vänstern utformar ett socialistiskt program. Det räcker inte med att kritisera kapitalismen. Man måste också tala om vad den ska ersättas med och hur detta ska gå till. Man vinner inga debatter genom att ligga lågt i ägandefrågan. Det ger bara SSU-högern vatten på sin kvarn när den hävdar att vänstern bara teoretiserar om kapitalismen utan ett egentligen ha något alternativ. Därför måste de mest radikala i SSU ta bladet från munnen och tala klarspråk om socialismen.

Det är inte brist på resurser som gör att ungdomar drabbas av arbetslöshet och försämrad ekonomi. Problemet är att makten över de ekonomiska resurserna ligger i händerna på ett fåtal storföretag och banker. Därför är det nödvändigt att socialisera de privata storföretagen, d.v.s. överföra dem i statlig ägo; och att ställa alla statligt ägda företag under politisk och facklig kontroll.

 

MO 19/8

Ur Socialisten nr 26, september 1997