Lågutbildade får sämre vård

LÅGUTBILDADE får sämre vård och billigare mediciner än högavlönade. Att klassamhället slår igenom både i hälsa och vård visas tydligt i en ny rapport från Sveriges Kommuner och landsting.

Den senaste folkhälsoorapporten från 2005 hävdade att Sverige som helhet fått bättre folkhälsa. Man hänvisade då främst till ökad medellivslängd. Rapporten ”Vård på (o)lika villkor” ger en mörkare bild: Fler människor lever med långvarig sjukdom nu jämfört med på 1980-talet, fler har värk i nacke och axlar och den psykiska ohälsan har ökat sen 1990-talet. De som drabbas hårdast är kortutbildade arbetare.

Var fjärde tjänsteman uppger sig idag  ha smärtor i nacke och skuldror, vilket är en stor ökning sen 1980-talet, men för kvinnliga facklärda arbetare är siffran så hög som 58%. Ryggvärk har ökat bland arbetare medan den minskat bland tjänstemän. Den psykiska ohälsan i form av oro och ångest har ökat i alla samhällsgrupper och mest markant hos unga kvinnor. Senare studier har dock upptäckt att andelen med psykiska besvär är större bland ej facklärda arbetare. Bland arbetssökande (alltså arbetslösa) män var siffran dubbelt så  hög som bland samtliga män i motsvarande ålder.Klasskillnaderna i hälsa följer en hela livet. Risken för dödföddhet och död i samband med förlossning, liksom under det första levnadsåret, är klart högre bland barn till lågutbildade mammor. För pensionärer gäller att om man bor i ett bostadsområde med hög medelinkomst så kan man räkna med att leva flera år längre än om man bor i ett med låg medelinkomst. I Stockholm har man visat en skillnad på över fem år i återstående genomsnittslivslängd för 65-åringar i det rikaste jämfört med det fattigaste bostadsområdet.

NÄR DET nu ser ut så här skulle man kunna tänka sig att sjukvården till viss del skulle kompensera för orättvisorna i arbetslivet. Så var det också i slutet på 70-talet. Då utnyttjade lägre socialgrupper vården i betydligt högre grad än högre socialgrupper. Men det har nu ändrats. År 2006 konstaterade Socialstyrelsen att ”personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots  högre förekomst av sjuklighet bland lågutbildade personer”. En lokal studie har också visat att vårdkostnaderna för patienterna under deras sista år i livet steg i takt med deras inkomst. Resultatet överraskade forskarna eftersom äldre med lägre inkomst i allmänhet har ett större vårdbehov.

Ett skäl till att kortutbildade arbetare utnyttjar vården mindre än högutbildade är att de helt enkelt mer sällan går till doktorn. Många väntar med att söka hjälp och de utnyttjar inte mammografiundersökningar etc i lika hög grad. Ett förklaring kan vara att det kan vara krångligt och kostsamt att vara borta från jobbet. Men sen är det ett faktum att lägre social status i allmänhet ger billigare och sämre vård. Det ges exempel efter exempel på det i utredningen.Sämre mediciner

Risken att få hjärtinfarkt är 50-60 procent högre bland arbetare än bland tjänstemän. Bland alla som får hjärtinfarkt är överlevnaden högre bland dem med högre inkomster. Skälet tycks vara att högre inkomstgrupper genomgår revaskulering, det vill säga ballongutvidgning eller bypassoperation, mellan två och tre gånger så ofta som lägre inkomstgrupper.  När man undersökt överlevnaden fem år efter insjuknandet fann man inga skillnader mellan socialgrupperna bland den som genomgått revaskularisering. Bland dem som inte gjort det såg det betydligt sämre ut för främst männen i de lägre inkomstskikten.

Blodfettssänkande mediciner är en annan del av behandlingen efter en hjärtinfarkt. Här visade det sig att 62 procent av de lågutbildade och 71 procent av de högutbildade använde sådana. Detta trots att lågubildade ofta har högre halter av blodfetter.

VID BåDE hjärtvikt och stroke kan man se samma mönster. Högutbildade får nya, dyrare läkemedel medan de lågutbildade oftare får acetylsalicylsyra. Vid KOL får de lågutbildade i högre utsträckning äldre korttidsvekande preparat och luftrörsvidgande medel i tablettform, något som inte längre rekommenderas.

Så ser klassamhället ut 2009 i Sverige. Avskyvärt.

 

Kerstin Alfredsson