Klassklyftor och klasspolitik i valet

I grund och botten handlar valet om vilken klass man tillhör. Det finns den djup klyfta mellan arbetarklassen (eller löntagarna om man så vill) och borgarklassen, det vill säga kapitalägarna. Klyftan har vidgats rejält de senaste 25 åren.I maj i år rapporterade till exempel Svenska Dagbladet att ”Inte sen 1970-talet har börsbolagen gått bättre än idag. Från en redan hög nivå har vinsterna i år ökat med cirka 30 procent”. Detta jämfört med samma kvartal i fjol.Samma månad rapporterade Föreningssparbanken att fler hushåll än tidigare nu lever på marginalen. ”Närmare en fjärdedel uppger att deras inkomster inte räcker månaden ut.”I juni kom LO:s rapport med rubriken”Makteliten fortsätter att dra i från”. 1980 var det år då spridningen i inkomster mellan maktelit och industriarbetare var som lägst. Sen vände det. År 2004 hade hela makteliten en genomsnittlig inkomst på 12 industriarbetarlöner. Tittar man enbart på den ekonomiska eliten så hade den i snitt nästan 32 industriarbetarlöner.
I sin rapport Arbetsrätten inför valet 2006 (se annan artikel) konstaterar LO:s utredare
”Globaliseringen av ekonomin och den fria rörligheten har i praktiken förstärkt arbetsgivarsidans positioner avsevärt. En allt mindre andel av produktionsvärdet går till arbetstagarna medan kapitalägarnas andel stadigt ökar.”
Vi som inte tillhör makteliten kan känna ilska över utvecklingen och kanske till och med förtvivlan över att den kunnat ske fast vi haft socialdemokratiska regeringar under största delen av perioden sen 1980.  Men att rösta borgerligt är inget alternativ. Inte heller att röstskolka. De borgerliga partierna är maktelitens direkta politiska språkrör. Deras grundsyn är densamma som Svenskt Näringslivs, nämligen det behövs en annan balans mellan parterna på arbetsmarknaden - att arbetstagarna idag är för starka! De borgerliga måste stoppas i valet!

Kerstin Alfredsson