Kan vi lita på forskningen?
Kunskap
Idag vet vi att det inte finns någon koppling mellan
vaccinering och autism. Men det tog
tio år innan
originalartikeln drogs tillbaka.
Frågan är hur vi ska skilja
vetenskaplig forskning
från tendensiös rapportering. All kunskap skapas
genom erfarenhet, vi lär oss enkelt uttryckt hur
världen omkring oss fungerar
och anpassar oss
till det. Vetenskap är våra samlade erfarenheter.
Genom att
nya rön publiceras i vetenskapliga
artiklar och diskuteras, testas olika idéer
mot
varandra.
I
bästa fall kan nya resultat
upprepas
av andra.
Till slut kan upptäckterna infogas i den allmänna
kunskapen och kallas vetande.
Däremot bör man
vara skeptisk
mot enskilda rapporteringar. De bör
betraktas som anekdotiska tills de bekräftats av
andra.
Det finns också tankar som
upprepas i den allmänna
diskussionen
utan att vara vetenskapligt vedertagna.
De blir inte sanna för att
de upprepas.
Ett exempel är
kreationismen, som upprepas från alla olika typer av
monoteister1. Dvs tanken att människan
skulle ha
skapats av kreativ skapare istället för att vara en
produkt av evolutionen. Den idén förs
fortfarande fram
som ett argument för
guds existens. Men dessa idéer
anses idag inte vara en del av
den vetenskapliga
diskussionen.
Den stora skillnaden på
religion och vetenskap
ligger i att man inom religion accepterar
religiösa upplevelser som en källa till kunskap.
Inom kristen tradition kan de kallas uppenbarelser
och innebära
en stark känsla av förståelse och
kunskap. Problemet med den här
typen av
upplevelser är att de är privata och bara den som
har upplevelsen kan avgöra om det var en
uppenbarelse. Det är
omöjligt för en betraktare
att
avgöra typen av uppplevelse. Vilket
innebär
att innehållet i upplevelsen inte går att undersöka
närmare.
(Man kan självklart titta närmare på
fenomenet religiös upplevelse,
men det är något
helt annat.)
_______________________
1 Människor som tror att det finns en allsmäktig gud
_______________________
Jag tänkte helt kort ta upp
några upptäckter/kontroverser
som legat/ligger på gränsen mellan vidskepelse och
vetenskap. De
illustrerar tydligt hur svårt det kan vara att
avgöra vad som är sanning och
auktoriteters roll.
Vatten med minne
Ett bra exempel är den rapport som homeopaten
Jacques Benveniste lyckades publicera i tidskriften
Nature 19882. Det
är sedan tidigare känt att
antiserum mot IgE
antikroppar
stimulerar en typ
av vita blodkroppar
att
frigöra histamin.
I sin
artikel påstår Benveniste att han
kan
späda ut
antiserat flera miljarder gånger men ändå se den
här effekten.
Antiserat späddes i steg om hundra
spädningar och
skakades däremellan. Effekten
kunde ses i spädningar ner till
10^120 3.
Proceduren var fullt jämförbar med vad som
kallas homeopatisk utspädning.
Orginalartikeln
undertecknades av
forskare från fyra olika
laboratorier där försöken skulle ha
upprepats
oberoende av varandra.
Innan resultaten publicerades
hade Benveniste och den
tidning (Nature) som
tryckte artikeln kommit överens om
att labbet och
metoderna skulle få
undersökas av en
expertpanel. Eftersom resultaten var minst sagt
uppseendeväckande var det ett inte helt orimligt krav.
(Det något tveksamma är väl att artikeln publicerades
innan
undersökningarna gjordes.) Undersökningen4
tydde helt klart på att
resultaten förfalskats.
Anledning till att Benveniste
ville publicera de data
han hade var att han var övertygad om att
homeopati fungerar
och hade en effekt utöver
placeboeffekten5.
Hoemopatin utvecklades under 1700-talet som en
reaktion
mot alltför vilt
experimenterande inom den
unga läkarvetenskapen. Innan man visste exakt
hur
människokroppen fungerade gjordes flera, ävan farliga,
försök
där
man testade sig fram. Man visste inte säkert
vad
som skulle fungera. Det
hände att besvären
förvärrades
istället för att lindras av forskarnas
ingrepp.
Då är det
klart att homeopati med total utspädning av
alla
ingredienser knappast skulle förvärra tillståndet.
_______________________
2Davenas E, Beauvais F, Amara J,
Oberbaum M,
Robinzon B, Miadonna A, Tedeschi
A, Pomeranz
B, Fortner P, Belon P, Saint-Laudy J, Poitevin B,
Benveniste J: Human
basophil degranulation
triggered by
very dilute
antiserum against IgE.
Nature. 1988 Jun 30;333(6176):816-8.
3en etta med 120 nollor efter
4Maddox J, Randi J, Stewart WW: "High-dilution"
experiments a delusion. Nature.
1988 Jul 28;334(6180): 287-91.
5det är väl känt att bara tron att man får
aktiva,
sjukdomslindrande läkemedel
har en inte
försumbar effekt. Därför testas alla
läkemedel mot
placebo för
att visa att de verkligen har en effekt
innan de släpps på marknaden.
_______________________
Det tog inte ens en månad
innan tidningen Nature
publicerade sin
undersökning och visade att den
ursprungliga forskningsrapporten var
undermålig.
Trots det vållade publiceringen stor skada även
bortsett
från tidningens försämrade rykte. Det
största problemet är att mindre
nogräknade
personer fortfarande hävdar att Benvenistes
resultat och
slutsatser var korrekta. Dvs att man
kan få en effekt av ämnen som
spätts ut så
mycket att de inte fanns kvar.
Vidare spred publiceringen tvivel
över all forskning.
Att forskare har olika uppfattningar behöver inte
vara negativt. Om de har en gemensam syn på
vetenskapen kan det istället leda till fruktsamma
diskussioner som utvecklar vårt kunnande. Men
saknas en sådan grund måste det
påpekas och
lyftas fram, annars kommer homeopater och
andra kvacksalvare att
fortsätta att utnyttja dessa
missuppfattningar för att fortsätta att lura
människor.
Vaccinering och autism
Betydligt värre var en artikel
som publicerades i
tidningen Lancet 19986 vars slutsats var att
trippelvaccin (mot mässling, påssjuka och röda
hund) kunde orsaka
autism. Det dröjde ända
till 2004 innan en majoritet (10 av 12) av
författarna drog tillbaka just den
slutsatsen7.
Då var skadan redan skedd.
Över hela västvärlden blommade
mässlings-,
röda hund och
påssjukeepidemier upp.
Upprörda föräldrar som
trodde att autism kunde
orsakas av vaccinet hade naturligtvis vägrat att
utsätta sina barn för den risken.
Förutom oron
hos föräldrarna orsakade Wakefields agerande
att barn blev sjuka. Vilket även ledde till
onödiga
risker för
följdsjukdomar som exempelvis hjärn-
hinneinflammation och
testikelinflammation med
sterilitet som följd.
Nyligen publicerade en
journalist en beskrivning
av hur det hela gått8. Precis som Benveniste
förfalskade även Wakefield resultaten. Här fanns
dock en mycket
konkretare anledning.
Wakefield betalades av en advokat som drev
ett skadeståndsmål mot vaccintillverkaren och
hade fått
åtminsone 435 643 brittiska Pund
när artikeln publicerades. Idag vet vi
att
beskrivningarna av de sjuka barn som ingick
i studien var felaktiga
och syftade till att ge
en bild av
att vaccinet var den direkta
orsaken
till autism.
_______________________
6Wakefield AJ, Murch SH, Anthony A, Linnell J,
Casson DM, Malik M, Berelowitz M, Dhillon
AP,
Thomson MA, Harvey P, Valentine A, Davies
SE,
Walker-Smith JA: Ileallymphoid-nodular
hyperplasia,
non-specific colitis, and
pervasive
developmental
disorder in children. Lancet.
1998
Feb 28;
351(9103):637-41
7Murch SH, Anthony A, Casson DH, Malik M,
Berelowitz M, Dhillon AP, Thomson
MA, Valentine
A,
Davies SE, Walker-Smith JA: Retraction of an
interpretation. Lancet.
2004 Mar 6;363(9411):75
8Deer B: Secrets of the MMR scare. How the
case against the MMR vaccine
was fixed.
BMJ
2011;
342:c5347 doi: 10.1136/bmj.c5347
(Published 5 January 2011)
_______________________
De flesta av barnen som ingick
i studien hade
rekryterats via en
antivaccingrupp (gruppen
beskriver sig själva som en stödgrupp för
föräldrar till barn som fått problem av vaccin9).
Trots detta var det nödvändigt att förfalska
bakgrundsdata. Tre av de nio barn som
rapporterades ha autism hade det inte, i
ursprungsartikeln skrevs att
alla barn var
normala före vaccineringen trots att fem hade
svåra utvecklingsrelaterade problem. Vidare
påstods elva av föräldrarna skylla på vaccinet
när åtta i själva verket anklagade sjukhuset.
Klimatförändringarna
Ett stort problem är när forskningsrapporter
står
mot varandra och till synes välrenomerade
forskare ges möjlighet
att sprida sina tankar
mot
etablerade forskningsresultat. Vem ska vi lita på
i dessa sammanhang?
Särskilt
problematiskt
blir det
när det handlar om
svåra frågor som alla
inte har en
möjlighet
att kontrollera
. Ett exempel är de s.k. klimat-
skeptikerna10
som hävdar att idén om
globala upp-
värmningen är ett resultat av fejkade data. Inför FNs
klimatmöte i Köpenhamn i
december 2010 spreds ett
antal email från en hackad mailserver p
å CRU,
Climate Research
Unit, University of East Anglia11
som påstods bevisa att klimatforskarna fabricerade
data för att få dem att passa
idén om
global upp-
värmning.
(InterAcademy Council) att undersöka om klimatpanelen12
verkligen ger en objektiv och vetenskaplig bild av klimat-
förändringarna. Förra året genomfördes undersökningen.
Med facit13 i hand är det uppenbart att vissa personer
(däribland även forskare) försöker lura oss. De rapporter
som lagts fram av klimatpanelen är väl underbyggda
medan de s.k. klimatkritikerna sprider propaganda och
misstro.
Vi kan och måste ta lärdom av
det som hänt och fortsätter
att hända. Själva poängen med att förneka klimatföränd-
ringarna är att göra
människor osäkra. Tvivlet kan användas
för både politiska och ekonomiska syften. Människor som inte
tror att koldioxidutsläppen leder till global
uppvärmning är
naturligtvis mer benägna att flyga och köra bensinslukande
bilar än de som inte gör det. I USA sträcker den kristna
högern
ut en hand till klimatskeptikerna genom att inkludera dem i
sina krav på akademisk frihet. Ett exempel är den 'Louisiana
Academic Freedom
Act'14 som blev lag i juni 2008 där
man
räknar upp ett antal vetenskapliga
frågor som är särskilt viktiga
att få ifrågasätta; biologisk evolution, livets kemiska ursprung,
global uppvärmning och mänsklig kloning.
_______________________
9http://jabs.org.uk/ - de visar fortfarande upp Wakefields
forskning som om den vore korrekt
10http://www.stockholminitiative.com/
11DN 2009-11-22, http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/
klimatskeptiker-havdar-attlackta-
mejl-bevisar-konspiration
12FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel
on Climate
Change eller förkortat
IPCC)
13Climate change assessments. Review of the processes
and procedures of
the IPCC.
http://reviewipcc.interacademycouncil.net/report/Climate%20
Change%20Assessments,
%20Review%20of%20the
%20Processes%20&
%20Procedures%20of%20the%20IPCC.pdf
14http://www.legis.state.la.us/billdata/streamdocument.asp?
did=472973
_______________________
Parapsykologi
Har människan en förmåga att
förutsäga vad som ska ske?
Nyligen accepterades en artikel15 av en professor vid Cornell
university för publicering, där han i nio välbeskrivna experiment
undersöker om
människor kan känna vad som ska ske. I ett
experiment testar han om
försökspersonerna kan förutsäga om
en bild ska visas till höger eller till vänster på en dataskärm. Ifall
personerna bara gissar slumpvist
skulle hälften av gissningarna
vara korrekta. Vad han kom fram till var
att om bilden hade
ett erotiskt motiv så kunde de förutsäga positionen i
53,1% (p = 0.0116) av fallen. För icke-erotiska
bilder var
motsvarande siffra 49,8% (p = 0,56), dvs nästan hälften precis
som om slumpen
gjorde valen. Av detta dras slutsatsen att vi
inte kan förutspå var icke-erotiska bilder placeras. Däremot
skulle vi med något större
precision kunna förutsäga var en
erotisk bild hamnar17. Ett problem är att det saknas en teori
som kan förklara det man sett, förutom en allmän
referens till
kvantfysik och att tiden kanske inte är så linjär som vi
betraktar
den.
I totalt åtta av de nio
beskrivna experimenten upptäcktes en
statistiskt signifikant effekt, dvs att människor under vissa
omständigheter kan
förutsäga vad som ska hända i framtiden.
Hur är detta möjligt? Ja, det
är antagligen inte möjligt och vi bör
nog snarare se detta som en
anekdotisk rapport. Det har redan
publicerats åtminstone en artikel18 där man gjort om ett försök
men inte kommit till samma resultat.
_______________________
15Bem DJ: Feeling the Future: Experimental Evidence for
Anomalous Retroactive
Influences
on Cognition and Affect,
Journal of Personality
and Social Psychology. In
press
16sannolikheten att det uppnådda resultatet
skulle vara en
slump
var 1%.
17trots att den som tittade på bilderna
inte i
förväg visste om bilden som skulle visas skulle ha ett erotiskt
motiv
18Galak J, Nelson, LD: A Replication of the
Procedures from Bem
(2010,
Study 8) and a Failure to Replicate
the Same Results
(October 29, 2010). Available at
SSRN:
http://ssrn.com/abstract=1699970
________________________________
Lärdomar
Idag måste vi ständigt ta
ställning till nya idéer och tankar.
Med internet finns hur mycket som helst att fundera kring
och vi kan ju
omöjligt kunna allt. Då uppstår frågan vilka vi
kan lita på och när
måste vi själva ta reda på mer? Tyvärr
finns det inget allmängiltigt
test för att ta reda på om något
är sant eller inte. Som individer måste
vi göra en rimlighets-
bedömning utifrån egna erfarenheter. Tillsammans
med
människor runt oss kan vi bedömma vad som verkar vettigt
och
mindre klokt.
Ett kriterium skulle kunna
vara att vi accepterar det stämmer
överens
med tidigare erfarenheter. Men om det var det enda
kravet skulle det bli
svårt att lära sig något nytt. Om vi tittar
närmare på Benvenistes
homeopatiska utspädning borde vi
ställa högre krav på förklaringen
eftersom det låter så
orimligt. Vidare skulle vi vänta tills det
upprepats av andra
experter innan vi skulle acceptera det.
Samma sak gäller för Wakefield
som publicerade sina
påståenden om
vaccinering och autism. Han lyckades
dessutom få elva kollegor att
skriva under artikeln (även
om tio av dem tog avstånd från kopplingen
några år
senare). Men exemplet visar tydligt att vi bör ta reda på
vem
eller vad som ligger bakom ett visst påstående.
Själva påståendet är i
sig inte tillräckligt, vi måste också
veta något om omständigheterna.
Wakefield var betald
av de som skulle tjäna på det samband han sa sig
bevisa.
Det gör det hela väldigt suspekt. Detsamma gäller även
för
Benveniste som kunde fortsätta att lura människor
och argementera för homeopati.
På samma sätt är det med
klimatskeptikerna men de
är betydligt flera
och det är omöjligt att kontrollera var
och en. Nu gick en utredning
igenom
kritiken mot FNs
klimatpanel och visade att kritiken var felaktig.
Det
kan finnas flera anledningar att acceptera idén om
global uppvärmning
men en är att hockeyklubban19
stämmer
med sunt förnuft.
Den sociala människan
Som människor är vi sociala
varelser och beroende av
de vi har runt omkring oss, familj och vänner. Så här
i efterhand vet vi att Wakefield lyckades lura med sig
personer som litade på
honom. Det är ingenting
exceptionellt eller ovanligt som bara förekommer
inom
förskningen. Tvärtom ingår tillit i vanligt
mänskligt beteende. Utan tillit och
förmåga till
både underkastelse och överordning skulle
samhället inte fungera.
I varje mänsklig gruppering
är vi tvungna att använda våra sociala förmågor
och
samarbeta. Men som vi vet kan tilliten även
missbrukas, vilket Knutby 200420 är
ett exempel på.
Problemet finns inte bara inom religiösa grupper
utan även bland
politiska sekter, såsom Röda Armé
Fraktionen i Tyskland och Rebellrörelsen21 i
Sverige
i slutet på 60-talet.
Tyvärr finns inte heller här en
självklar och enkel
lösning. Ett sätt skulle kunna vara en allmän
verklighetskontroll gentemot människor utanför
den egna gruppen22. Som politisk
aktiv bör du
självklart vara beredd att diskutera dina politiska
ståndpunkter
med alla som är verkligt intresserade.
Men framför allt frodas och
spirar sekterismen
där hemlighetsmakeriet är stort. Att byta åsikt
beroende på
vem man pratar med är vansinnigt.
Det är därför Wikileaks23 är så farligt för
makten
och överheten. Diplomatiska hemligheter är
nödvändiga för att härskare
ska kunna behålla
makten och splittra undersåtar. Öppenhet är en
nödvändighet
för kunskap och en framtid för
mänskligheten.
________________________________
20DN 2009-01-09 http://www.dn.se/nyheter/sverige/fem-ar-sedan-morden-i-knutby
21http://sverigesradio.se/laddahem/podradio/sr_p1_dokumentar_090610110037.mp3
Sänd i FM den 4 juli 2009 P1 kl 10.03
22men problemet kan även gälla länder t.ex. Nordkorea
23http://wikileaks.info/