Kampanjen ”Vi Vaktar Ordningsmakten” anordnar demonstration 28 maj

”You have the right to remain silent. Anything you say or do can and will be held against you in the court of law. You have the right to speak to an attorney. If you cannot afford an attorney, one will be appointed for you. Do you understand these rights as they have been read to you? ”

Ismail Esakalli var en vardag kväll på väg hem efter att ha träffat några arbetskamrater. På T-banestationen Rådmansgatan konfronterades han av en grupp ordningsvakter. Om vad som sedan hände går versionerna isär.

Enligt Ismail hade han druckit måttligt (circa tre glas vin), han tycker vakterna som går mot honom agerar på ett märkligt sätt, han misstänker att de planerar något hotfullt. De vill att Ismail ska följa med dem till ett så kallat ”trygghetsrum”. (Rum vid tunnelbane-stationer där man kan ta in störande personer.) Först går han med frivilligt. När de börjar närma sig "trygghetsrummet" slutar Ismail att vara samarbetsvillig och förklarar att han inte vill följa med till ”rummet”. Han sa till dem att han gärna väntar med vakterna utanför tills polisen kommer. Han förklarar att om de tänker misshandla honom får de göra det utanför, där det finns kameror och möjliga vittnen.

Då hoppar båda ordningsvakterna på Ismail och vill tvinga in honom i rummet. De skriker åt honom att vara tyst och inte göra motstånd. Ismail får panik, hans överlevnadsinsikt säger åt honom att han ska slita sig loss och till varje pris undvika att komma i ”rummet”. Ett rum som han vet saknar vittnen.

Inne i ”rummet” dras han ner på marken. Ordningsvakterna sätter på honom handklovar och fotbojor. Man kallar honom ”blattejävel” och ”svarting”. När han ligger ner på mage, trycker man en fot i ansiktet på honom, en annan man sätter ett knä längst upp på ryggen och en tredje man pumpar med sin sko längst ner på hans rygg. Ismail kvävs i några sekunder. Man säger till honom: ”Vem kommer polisen tro på, på en liten blatteflummare som dig som vi ska se till att polisen hittar hasch på, eller oss? Han överlämnas sedan till polis. Han blir informerad att vakterna har gett hasch till polisen som de påstår är hans. Ismail förnekar att han hade hasch på sig.

Nästa dag kontaktar han polisen för att få tillgång till videoupptagningen från tunnelbanan för att det ska styrka hans version. Det skulle dels visa att han inte var så berusad som ordningsvakterna påstått. Det skulle också gå att se att ordningsvakterna angriper honom utan någon provokation från Ismails sida. Polisen som han fick kontakt med sade att det inte skulle vara några problem att få tillgång till videoupptagningen om den ska användas som bevis. Ismail kontaktade dem flera gånger men fick samma besked, det skulle inte vara några problem att få tillgång till videoupptagningen. En vecka efteråt fick han veta att bilderna raderats efter tre dygn.

 

Vakternas version är att de ingriper för att Ismail är så kraftigt berusad att de vill att han avlägsnar sig från tunnelbanestationen. På grund av att han gör motstånd tas han in till trygghets-rummet. Där inne känner Ismail på sin ficka. Det är därför de känner igenom hans kläder och hittar hasch-biten. På grund av hans alkoholpåverkan och motstånd kontaktas polisen.

 

Ord står mot ord, fortsättningen blir en rättegång den 6 april där Ismail anklagas för ringa narkotikainnehav. Värt att notera att det finns två saker i vakternas version som väcker frågetecken. Att någon är så berusad att han inte anses kunna vara på en tunnelbanestation måste vara väldigt ovanligt. Det borde ha framgått av videoupptagningen. Det andra är: Om Ismail hade hasch på sig, varför skulle han i väktarnas närvaro känna efter att han hade det i sin egen ficka samtidigt som han har hand-fotbojor? Mer rimligt är att han skulle undvika att känna efter en haschbit om han hade en sådan på sig.

Ismails fall uppmärksammades av Stockholms antirastiska kulturförening – Stark. De beslutade sig för att i samband med rättegången anordna en manifestationen under parollen: ”Vi vaktar väktarna”. Jag kontaktades för att gå dit och skriva om händelsen och för att prata med Ismail.

Vi kom i god tid till Stockholms tingsrätt. Vi gick upp till rätt sal i tid. När det var utsatt tid hörde vi hur det rasslade till i högtalarna (det var omöjligt att höra vad som sas). En kvinna gick in i salen (det visade sig senare vara åklagaren). En i sällskapet gick efter och vi andra följde med. Väl där inne satte rättegången igång. Inga försök gjordes att kontakta Ismail eller fråga oss åhörare var han befann sig. Trots att det var uppenbart att vi var där som en politisk markering: Flera av oss bar t-shirts där det stod ”Vi vaktar väktarna”. Istället började rättegången med åklagarens framställning. En av vakterna kallades som vittne. Först när rättegången var slut kom Ismail in och frågade när han skulle bli inkallad, då var rättegången på väg att ta slut.

Domaren fick fråga åklagaren om det var ok att Ismail fick presentera sin version. Åklagaren besvarade Ismails version med att det var en otrolig berättelse. Vilket motiv skulle ordningsvakterna ha? När rättegången var avslutad och vi lämnade salen förstod man att domaren och nämdemännen var klart irriterande över vår närvaro.

 

Efteråt ställdes många frågor: Varför var det inte en advokat där? Varför gjordes inget försök att nå Ismail? Till och börja med var vi alla chockade över hur det gick till. Undertecknad har varit åhörare på två rättegångar och har inget minne av att det var otydligt när rättegången började. Ingen hörde utropet tydligt. Det kan troligen förklaras av ett dåligt ljudsystem men det handlar också om att vara insatt i oskrivna regler. Åklagaren och ordningsvakterna som är vana vid att delta i domstol vet när det är dags att gå in. Ismail och vi andra vet det inte. Bland deltagarna i manifestationen fanns det minst en med erfarenhet av att delta som nämdeman och hon reagerade också på förfarandet.

Problemet är att många i Sverige tror att rätts-systemet funkar som i USA ”You have the right to speak to an attorney”, men så funkar det inte här. Vid ringa brott är det upp till tingsrätten om de vill att man ska få tillgång till en allmän advokat. För de flesta (som inte har råd att anlita en advokat) är man utelämnad till sig själv. Jurister har nyligen uppmärksammat att svenskt rättsväsende fungerar annorlunda än i många andra länder (se debattartikel).

En advokat skulle kunna ha sagt att när människor har makt och det saknas ett effektivt kontrollsystem skapas förutsättningar för övergrepp. Det har vi kunnat se inom bland annat vården. Där har personal agerat olämpligt mot brukare, ofta finns inget annat motiv än att det är en dåligt fungerande verksamhet som ingen granskar. Jag träffade Ismail efteråt ihop med Stark på ett närliggande kafé. Ismail kommenterade rättegången: ”Jag hade förväntat mig det. Men det kändes orättvist, som att de inte tog mitt ord på allvar. De valde att tro på dem och var inte är intresserade av att höra mig.”

 

Kampanjen kommer att få en fortsättning, lördagen den 28 maj kommer en demonstration att anordnas under parollen "Vi Vaktar Ordningsmakten nu". Samling sker klockan 15 vid hållplatsen Rådhuset (uppgång mot polishuset). Avmarsch sker mot polishuset, demonstrationen kommer att gå förbi kontor för vaktbolag för till slut gå in i Rålambshovparken. Där kommer flera artister att spela: Carlito, Highwon, Diegojah, Slag Från Hjärtat med flera.

Ett flyblad har delats ut med följande mobiliseringstext. ”I ett samhälle med stora klassklyftor och ett orättvist rättssystem begås fler brott, tryggheten minskar och det höjs krav på fler vakter och poliser. Ingenting tyder dock på att hårdare tag skulle leda till ett tryggare samhälle, däremot finns det ett samband mellan jämlikhet och minskad brottslighet. En jämlikare samhälle skulle därför vara bra för alla! Det är dags att gå till grunden med problemet och minska klyftorna.”

Arrangörerna har en email-adress där de uppmanar folk som blivit utsatta för brutalitet från polis eller väktare att höra av sig till: vaktaordningsmakten@gmail.com

 

Det finns flera exempel på att det finns en kultur bland både poliser och väktare att ägna sig åt övergrepp. Att detta inte är något nytt uppmärksammas i denna artikel. Om våld och övergrepp inom polisen Det är viktigt att uppmärksamma de här frågorna. Ordningsmakten och rättssystemet behöver veta att det finns människor som granskar dem. Detta är en anti-rasistisk fråga eftersom många av dem som drabbas är icke-vita.

 

Martin Lööf

För mer information Stark mot rasism