I näringslivet styr männen

Antalet kvinnor i den svenska makteliten har fördubblats sen 1990. En fjärdedel av de högsta maktpositionerna innehas nu av kvinnor. Men det är stor skillnad mellan olika maktsfärer. Medan den politiska eliten till 45 procent utgörs av kvinnor så är andelen kvinnor på de högsta positionerna i näringslivet bara fem procent.

Siffrorna kommer från rapporten Maktens kön, kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet, utgiven på Göteborgs universitet.

Hur kan obalansen förklaras? Politisk makt kan man nå genom politiskt engagemang i folkrörelser och partier. Toppjobb i näringslivet fördelas på andra sätt. Enligt rapporten söker man inte ens till dessa - man tillfrågas. Och då handlar det väldigt mycket om att ha rätt personkontakter. De kvinnor som tillfrågats i rapporten ser de informella nätverken som det största hindret i deras karriärer.

Men männen i eliten har andra konkurrensfördelar också. Professorn i kvinnohistoria Anita Göransson skriver: "Medan männen mycket oftare än män i allmänhet lever i en traditionell familjeform med en hustru som står för hemarbete och barnomsorg, så är kvinnorna i eliten antingen ensamstående med barn eller gifta med kollegor i karriären.

Att svenska kvinnor på toppositioner över huvud taget har barn skiljer dem dock från toppkvinnor i andra länder. Det brukar förklaras med att vi har en väl utbyggd barnomsorg."

En slutsats som dras i rapporten är att när både kvinnor och män gör karriär leder det till att äktenskap etc knyter ihop personer i eliten i allt tätare nätverk. Jämställdheten inom överklassen skulle alltså leda till en ännu snävare mer sluten rekrytering till makteliten.

Kerstin Alfredsson