Problemet större än krognotorna

När Svenska dagbladet avslöjar Mats Hulths representation styrs det naturligtvis av politiska intressen. Det har också visat sig att en del uppgifter kring spritnotor och intern representation varit överdrivna. Problemet kvarstår dock, att borgarpressen kan hitta dessa möjligheter att angripa arbetarrörelsen. Att socialdemokratiska partiet som bildades för att ta upp kampen mot maktens privilegier har företrädare som blir symboler för dessa privilegier.

Massmedia som idag har en total borgerlig dominans tar alla möjligheter att svärta ner socialdemokratin, när de hittar ett antal krognotor är de nöjda. De går inte in i någon djupare analys. Då skulle de naturligtvis bli tvungna att ta upp alla privilegier i andra sektorer av samhället, framförallt inom näringslivet.

För oss som är aktiva inom partiet är problemet större än några krognotor.

Vi välkomnar de skärpta reglerna för representation i stadshuset och vi instämmer i stort med uttalandet från arbetarekommunens styrelse. Men det räcker inte.

Rättvis lön

Från vår s-klubb på Kungsholmen har vi motionerat om att ingen politiker ska tjäna mer än de medlemmar han eller hon företräder.

Arbetarrörelsen idag är stark. Socialdemokratiska partiet är dominerande i svensk politik och fackföreningsrörelsen har en organisationsgrad på nära 100%. Det är viktigt att komma ihåg att grunden för detta lagts genom tusentals människors hårda arbete, personliga och ekonomiska uppoffringar. August Palm var en av dem. Under många år reste han landet runt och agiterade för att arbetarna skulle organisera sig, bilda parti- och fackföreningar. Han försörjde sig och sin familj och bekostade sina resor genom att sälja tidningen Folkviljan. Att det inte blev några pengar till krogbesök förstår man lätt när man läser hans memoarer. Tvärtom var det många av familjens ägodelar som hamnade på pantbanken för att bekosta det politiska arbetet. Vid ett tillfälle pantsatte August Palm sin överrock för att kunna skicka pengar till familjen och köpa tågbiljett till nästa ort.

Naturligtvis skall ingen företrädare för socialdemokratiska partiet idag leva i nöd och fattigdom. Det hade ingen av pionjärerna önskat.

Samma kostymer

De som företräder arbetarrörelsen måste dock leva på samma vilkor som dem man företräder. Så ser det inte ut idag. Socialdemokratiska politiker lever mer som sina borgerliga kollegor eller till och med som näringslivets representanter. De har (nästan) samma lön, samma kostymer och går på samma krogar. Åtminstone framstår det så för alla vanliga löntagare, pensionärer, arbetslösa och ungdomar som inte haft råd att gå på krogen de senaste tio åren. Till och med en "måttfull" representation sticker i ögonen på skolbarn som fått mellanmålet indraget på grund av besparingar.

I debatten har man ofta mage att säga att våra socialdemokratiska politiker inte skulle ställa upp om de inte får dessa privilegier och höga löner. August Palm ställde upp! Alla hundratusentals andra som arbetar helt ideellt - vi ställer upp! Skulle verkligen inte Mats Hulth ställa upp?

Historien visar att påståendet inte är sant. Massor av människor är beredda att kämpa för socialismen utan andra privilegier än möjligheten att förverkliga drömmen om ett annat samhälle där människovärdet - inte pengarna - styr.

Tomatodling

Ledande politiker har idag en omänsklig arbetssituation. Det behöver vi ändra på. Skall man leva på samma vilkor som de man företräder så ska det naturligtvis inte bara gälla inkomst och levnadsstandard utan även möjligheten att umgås med familjen, åka långfärdsskridskor, odla tomater, läsa böcker eller vad man nu vill göra. Dels kan inga privilegier i världen kompensera ett torftigt liv, dels vill vi ha politiker som är levande människor och inte några politiker-robotar.

Vi kommer att motionera igen om att alla förtroendevalda ska leva på samma villkor som dem de företräder. Vi tror att det är nödvändigt för att politiken skall bli trovärdig.

Lena Eriksson Höijer