Håkan Juholt och Socialdemokraternas extrakongress

Jag besökte i helgen Socialdemokraternas partikongress för att se Håkan Juholt bli vald som partiledare och för att se vilken riktning (S) tar. Kongressen är speciell, aldrig har krisen för Socialdemokratin varit så omfattande, det har varit ovisst in i det sista vem som skulle bli ny partiledare, ett tag verkade det som att kongressen skulle skjutas upp men till slut kunde valberedningen enas runt Juholt och tvinga alla distrikt att sluta upp bakom honom. Det finns en väldigt bra artikel ”En kung blir till ” i tidningen Fokus som i detalj skildrar den långa process som ledde fram till detta beslut. Värt att notera är att det var först efter att Nuder, Eneroth och Pagrotsky tackat nej som Juholt fick frågan.

Kongressen är lite märklig. Alla beslut är redan tagna. Det kommer inte vara några avgörande omröstningar. Det ombuden kan göra är att prata om det som de tycker är viktigt. När man sitter där och lyssnar, pratar ombud om allt möjligt: miljön, det ska vara roligt att arbeta, om växande fattigdom och utslagning, ett ombud säger ”glöm inte bort industrin”. En del inlägg saknar helt ett fokus och får måttliga applåder men när någon säger något med innehåll och framförallt när det är inlägg från vänster blir det kraftiga applåder. Det största applåderna kom när ett kommunalråd berättade att i hans kommun har man infört att heltid är en rättighet och att det borde vara möjligt på flera ställen. Maj Britt Theorin pratade om att (S) måste vara självkritiska efter att ha sett vad privatiseringar och marknadslösningar haft för konsekvenser.

Strax innan kl 17 avbryts debatten. Valberedningen presenterar Juholt. Inga andra är nominerade, Juholt väljs av en enig kongress. Salen fylls av stormande applåder och alla reser sig.

”We won´t back down” säger den nyvalde partiledaren flera gånger. Vad betyder det ? Vi ska inte backa eller vi ska inte lägga oss ner och självdö. Kanske att (S) ska ta striden mot borgarna. Oavsett vad han exakt menar får han väldigt bra respons. Socialdemokratin har saknat en ledare som ingett hopp, nu fick man det till slut.

Jag återvänder nästa dag för att höra Håkan Juholts linjetal. Han vill placera sig i en Socialdemokratisk tradition där Erlander och Palme är viktigare än Sahlin och Persson. Människovärde är viktigare än marknadsvärde. Tillväxt, rättvisa och solidaritet är vad Socialdemokratin står för. Juholt placerar sig något till vänster om Sahlin men vill samtidigt betona att han inte är radikal. Marknadsekonomi är bra, kapitalism är det inte. Marknaden ska vara en tjänare, inte en mästare, Den som står i solregn ska hjälpa den som står i regn. Men det viktiga i detta är responsen, ombuden och besökare är väldigt nöjda och applåderna fortsätter. Håkan Juholt är genuint rolig att lyssna på, det är inte många politiker som är det. Nu finns det hopp att besegra Reinfeldt.

Efteråt pratar jag med ett fackligt ombud som var väldigt nöjd. ”Jag hade tänkt gå upp och prata men Håkan har sagt allt”. Jag tror där ligger det bestående i den här partikongressen, en känsla av att det nu finns en riktning och en nyväckt entusiasm.

Martin Lööf

Tidningen Fokus om valet av Juholt: En kung blir till