Genmodifierad mat
Den nya biotekniken och genförändrade livsmedel utmålas av industrin som en bot för all världens fattigdom och svält.
Medan motståndare hävdar att de nya livsmedlen bara leder till hälsovådlig mat och att kontrollen över matproduktionen hamnar hos ett fåtal gigantiska bioteknikföretag.
Men vad är egentligen sant? Idag är det möjligt att skräddarsy växter och djur för olika ändamål. Biotekniken används redan för att göra växter resistenta mot sjukdomar och ogräsmedel. Missväxt orsakad av skadedjur och andra sjukdomar kan undvikas.
Process eller mutation
De senaste femtontusen åren har människan hållit sig med djur och odlat grödor på ett alltmer effektivt sätt. Denna process har tagit lång tid och har utvecklats i samspel med naturen genom "trial and error". Så är till exempel dagens majs utvecklad från ett oansenligt grässtrå. En process som tagit människan tusentals år.
Å andra sidan upptäckte människan ärtans osprängda frökapslar och började odla dem utan att behöva selektera fram nya och bättre varianter. Den osprängda frökapseln som människan planterade var resultatet av en enda mutation. Den gen som ärtan behövde för att spränga frökapseln och sprida fröna hade gjorts inaktiv av en slumpvis mutation.
Flyttbara gener
Idag produceras västvärldens mat i storskaliga jordbruk. Korsningar av växter och speciell avel har lett fram till grödor och djur anpassade till dessa produktionsförhållanden.
Växter kan specialanpassas ytterligare med den nya biotekniken. Idag vet vi att en växts utveckling till stor del styrs av dess arvsmassa. DNA som utgör arvsmassan styr cellernas uppbyggnad.
Vi vet att DNA bestämmer vad cellen ska göra genom en universell kod, den genetiska koden. Den innebär bla att man kan flytta en gen som kodar för ett visst protein från människa till växt. Det är detta som utnyttjas när växter genmodifieras.
Bakterien Bacillus thurengensis producerar ett ämne som dödar skalbaggar. Genen för detta ämne kan klippas ut ur bakteriens DNA och sättas in i en växt för att producera samma gift och därmed skydda växten mot skalbaggen. Så har man exempelvis modifierat majs till Bt-majs.
Grödor tål ogräsmedel
De flesta modifieringar som gjorts har varit för att skapa tolerans mot en viss typ av ogräsmedel, Basta eller Roundup. De är ett ogräsmedel som dödar växter genom att förhindra produktion av vissa aminosyror.
En sockerbeta resistent mot Basta har tillförts en gen som gör att den kan göra de nödvändiga aminosyrorna på ett annat sätt. Tanken är att ogräset som inte har genförändrats dör när den utsätts för Basta eftersom den då inte kan göra alla nödvändiga aminosyror.
Flera företag forskar på att ta fram grönsaker som tål långa transporter. Både Astrazeneca och Pharmacia Corporation har idag tomater som modifierats så att de inte mjuknar. Genom att tillföra tomaten gener som på olika sätt påverkar pektinnedbrytningen förhindras denna process.
EU-kommissionen
Odling och försäljning av genmodifierade organismer regleras av särskilda EU-förordningar. I Sverige är det jordbruksverket som avgör om försök får göras med genmodifierade växter.
Sedan 1989 har det beviljats minst 73 ansökningar om fältförsök med genetiskt modifierade växter. I hela EU över 1400. De flesta försöken rör potatis, raps och sockerbeta. Ett tiotal genmodifierade grödor har idag tillstånd att odlas inom EU, de får däremot inte säljas som livsmedel.
En ansökan har lämnats in till EU kommissionen från Zeneca Plant Sciences om att få sälja sin genförändrade tomatpuré i hela EU. EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel har dragit slutsatsen att dessa tomater är lika säkra som konventionella tomater för konsumenterna.
Det finns även en ansökan rörande stärkelseförändrad potatis för användning av textil- och pappersindustri som väntar på beslut.
Skydda konsumenten
Som konsumenter måste vi skyddas från giftiga och allergena produkter och kräva oberoende molekylära undersökningar för att få reda på förändringar i växternas sammansättning.
De nya växterna måste ha minst samma näringsvärde som de äldre och vara garanterat ofarliga. Resultaten från dessa måste anges på de produkter som säljs så att konsumenten kan jämföra med andra livsmedel.
En viss berättigad oro för att gener från GM-växter ska kunna sprida sig till vilda växter finns. Närbesläktade grödor som växer inom samma område skulle kunna korsas och sprida "nya" gener till växter som inte haft dem.
Men industrijordbruken idag använder så långt specialiserade grödor att risken att de överhuvudtaget ska överleva utan människans aktiva stöd är liten. Betydligt större är risken att ett insektsgift som görs av en växt äts av insekter som det inte var avsett för. Vilket kan leda till rubbningar i den ekologiska balansen.
Företag som arbetar med bioteknik går samman i allt större bolagsbildningar för att klara nödvändiga investeringar och för att skydda sina patent för intrång. Som så många gånger när stora investeringar är nödvändiga blir tekniken begränsad till ett fåtal.
Investeringarna måste betalas med produktion så snabbt som möjligt. Detta krav står i direkt motsats till kravet på säkra livsmedel. Nya växter kräver försöksodlingar och ordentliga kontroller av både växter och den övriga miljön.
Bristande kontroll
Under maj framkom att Svalöf Weibull sålt en rapssort, Hyola 38, som var uppblandad med modifierad raps som tål växtgiftet Roundup. Rapsen såldes i flera europeiska länder. Även om den felaktigt inblandade varianten utgjorde mindre än en procent av utsädet ställer händelsen flera frågor.
Hur var detta möjligt? Svalöf Weibull hävdar att det handlat om oavsiktlig inkorsning eller att den mänskliga faktorn orsakat sammanblandningen (SvD 000517).
Om utsädet oavsiktligt blandats ihop måste kontrollerna öka, både från producenternas och från importörernas sida. Men om det skett en oavsiktlig inkorsning genom att odlingsfältfält för olika utsäden legat för nära varandra är det värre. Då har inte uppställda regler följts eller så har de varit otillräckliga.
Även om årets skörd skall förstöras så har de frön som planterades förra året redan skördats. Den har använts som icke modifierad raps utan märkning.
Konsumentorganisationerna i EU reagerade på detta med ett uttalande, riktat till den kommitté inom EU-kommissionen som arbetar med märkning av GM livsmedel, där man kräver att företagen tar legalt ansvar för sina produkter (Råd&Rön, juni 2000). För konsumenternas skull bör naturligtvis allt utsäde kontrolleras innan det planteras. Sådana tester är varken komplicerade eller tidskrävande.
Skadliga livsmedel
Från och med september 1998 måste alla nya livsmedel som släpps på marknaden märkas (1139/98/EC). En nödvändighet så att de konsumenter som vill kan avstå från genmodifierade ingredienser. Det måste framgå ur vilka arter de tagits fram och vilka nya gener de fått, respektive vilka som slagits ut.
Vi måste kräva att alla livsmedel är garanterat oskadliga för människor och, minst lika viktigt, att de produceras på ett förnyelsebart sätt och i utveckling med miljön, inte mot den.
Företagen gör kontroll
Idag inhandlas de flesta grödor från multinationella utsädesproducenter, vilket innebär att utsädeskontrollen ligger hos ett fåtal. Det är dessa multinationella koncerner som styr forskningen och utvecklingen när det gäller livsmedel, även de genetiskt modifierade.
I de gränsöverskridande koncernerna försvinner kunskapen och kontrollen in i företagens slutna laboratorier och styrelserum. Idag har inte regeringen en egen utbyggd forskning och kontrollverksamhet utan är hänvisad till företagens slutsatser och förslag till hur produkterna ska hanteras.
Bristande tester
Larmen kommer också med jämna mellanrum. Greenpeace ifrågasatte tex hur Novartis tester av Bt-majset genomfördes. Insektsgiftet som Bt-majsen producerar äts inte bara av skade insekter utan även av bin. Novartis genomförde laboratorietester med liten verklighetsanknytning. I ett test matades bi-larver under 45 minuter med genmodifierat pollen utan att någon skada noterades hos larverna. Men eftersom giftet finns i växten under insektens hela larvperiod undrar man vad 45 minuter kommer ifrån.
Företaget duckade och hänvisade till att EU-kommissionens vetenskapliga kommitté godkänt undersökningen och accepterat företagets slutsats; ofarlig för konsumenterna.
Acceptera inte allt
Svenska Dagbladet raljerade i en ledare "Genteknik bra för människa och miljö" den 15 maj i år över den rädsla för GM-livsmedlen som finns bland konsumenterna. Artikeln visade att man inte förstått riskerna utan helt litar på politikerna, vilka i sin tur överlämnat ansvaret till den privata företagsamheten. I svepande ordalag påstår man att kritiken inte överlevt en vetenskaplig granskning. Det är en grov lögn och det är lika fel att påstå att all modifiering är farlig.
Att okritiskt acceptera allt vad industrin säger är farligt och inte blir det bättre när SvD i lyriska ordalag fortsätter med att spännande produkter befinner sig på utvecklingsstadiet. GM-livsmedel är inte farligare än vanliga livsmedel, skriver SvD och exemplifierar med att 7 000 personer blev matförgiftade förra året bara i Uppsala. SvDs slutsats blir att GM-livsmedel är ofarliga.
Politiker tar inte ansvar
Slutsatsen är att all mat, inklusive GM-livsmedel, måste kontrolleras bättre! För detta behövs aktivare myndigheter. Politikerna måste ta sitt ansvar och se till att skadliga produkter inte kommer ut.
Samhället går idag i en helt annan riktning. Politikerna frånsäger sig makten och även kontrollfunktionerna säljs ut. Vi måste ställa krav på att makten återtas och att kontrollen blir verklig. SvD skriver i sin ledare att "GMO-livsmedel får säljas bara om det går att visa att det är lika säkert att äta som motsvarande livsmedel utan genmodifiering". Det säger lagen i USA.
Redan den 24 maj har SvD en nyhet om 200 internationella forskare som undertecknat ett upprop som kräver mer kunskap om genmodifierade livsmedel innan de släpps.
Den amerikanska motsvarigheten till livsmedelsverket FDA (Food and Drug Administration) har mot sina egna experters rekommendationer godkänt GM-livsmedel. Vilket innebär att de godkända livsmedlen vetenskapligt sett inte betraktades som bevisat oskadliga, ett brott mot amerikansk lag.
Kontroll nödvändig
Det är även fel att kategoriskt påstå att all genmodifierad mat är sämre än motsvarande konventionellt odlad mat. Den måste kontrolleras, liksom den konventionella maten, och det måste göras noggrannare. Vad gäller den vanliga ärtan så har den och människan haft tusentals år på sig att komma överens.
Det finns inget som säger att de nya tomaterna med förändrad mognad måste vara otjänliga som föda. Men eftersom vi inte levt med de nya livsmedlen i ens två decennier kan andra kontroller krävas. Det är först när vi kan kontrollera maten som produceras som vi kan avgöra vad som är skadligt respektive oskadligt.
Rikard E
Kommentarer från läsare:
Inskickat 14 november 2001:
Till att börja med borde ni stava Mat inte Nat. Men annars var artikeln bra.
Inskickat 5 december 2001:
härlig upplyftande artikel med genomtänkt kritik. Mer av det vill vi ha, tack.