Försvara kollektivavtalen och välfärden
Den borgerliga regeringen rivstartade med snabba och drastiska försämringar i arbetslöshetskassorna.
Trots den mjuka attityd Alliansen officiellt haft när det gäller arbetsrätt och deras försäkran om att de accepterar den svenska modellen, kommer nu lagförslagen som syftar till att bit för bit underminera den fackliga styrkan. Det är inga stora dramatiska förändringar, som när det gällde a-kassan, men vi kan vara säkra på att de kommer att gå systematiskt och konsekvent tillväga.
Under valrörelsen kom Maud Olofsson hem från Frankrike och var entusiastisk över högerregeringens idé om att försämra anställningsskyddet för ungdomar. Franska fackföreningsrörelsen och ungdomsorganisationer gick till storms mot den nya lagen. När högern i Frankrike tvingades backa och dra tillbaka sitt förslag, höll Maud Olofsson flera veckor fast vid att människor under tjugofem år borde ha sämre anställningsskydd, innan hon till slut lade ner frågan.
Nu kommer attacken på ungdomarna tillbaka genom det regeringen kallar ungdomsgaranti. Personer under tjugofem ska få sin a-kasseersättning sänkt dubbelt så fort som äldre försäkringstagare. De ungdomar som inte har kvalificerat sig för ersättning från A-kassan kommer att tvingas tillbringa trettio timmar i veckan i jobbsökande, studier eller praktik för att få mellan 1000 och 2500 i arbetsmarknadsstöd. Det ger en timlön på mellan tio och tjugo kronor. Vad det handlar om är naturligtvis att man vill tvinga ungdomar att ta jobb till vilka låga löner som helst. Man vill använda ungdomar som en murbräcka mot kollektivavtalen.
Regeringen vill också ge ökad rätt visstidsanställning. Enligt det nya förslaget ska man kunna ha en tidsbegränsad anställning i upp till fyra och ett halvt år under en femårsperiod innan arbetsgivaren ska tvingas ge fast anställning. Självklart handlar det om att den som bara har vikariat eller är säsongsanställd inte kan protestera mot dåliga arbetsvillkor, underbemanning eller brister i arbetsmiljön.
Samtidigt som lagförslagen som underminerar arbetsrätten står på kö så laddar regeringen för att åderlåta våra gemensamma tillgångar. Statliga företag skall säljas ut, liksom sjukhus, allmännyttiga bostadsbolag och annan offentlig verksamhet. De statliga företagen ger idag inkomster som kan användas för allas vårt bästa. Det ger oss möjlighet att få kontroll över service som är nödvändig både för samhället och för oss som individer, telefontrafik, elförsörjning och kommunikationer. Säljs de statliga företagen ut går vinsterna i privata fickor samtidigt som vi kommer att få mindre makt över frågor som tillgång på service eller åtgärder för att möta klimathotet. Med Alliansens program kommer pengar att vara avgörande för hur snabbt man ska få tillgång till sjukvård eller om man ska få en bostad.
Alla oppinionssiffror visar att den politik regeringen bedriver inte är förankrad hos väljarna. Idag är socialdemokraterna ensamma större än de borgerliga partierna tillsammans. Siffrorna är ett starkt mandat för arbetarrörelsen att ta på sig uppgiften att organisera kampen mot Alliansen. Demokrati är inte bara rätten att vart fjärde år få välja en regering, utan lika mycket rätten att fälla en regering i förtid, om den mist folkets förtroende.Redan på valnatten var det många av arbetarrörelsens företrädare som sa att ”Nu börjar nästa valrörelse.” Nu måste arbetarrörelsen gå från ord till handling på den punkten. Vi måste organisera en kampanj mot regeringen. Idag är frågan om vi har råd att vänta till 2010 med att fälla regeringen.
Målet måste vara att få dem att dra tillbaka sina förslag eller avgå. Senast i valet 2010 skall vi ha en stark vänsterregering, helst en koalition mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet, liksom röda majoriteter i så många kommuner och landsting som möjligt.
Arbetarrörelsen har medlemmarna! Idag är många passiva men med ett politiskt mål som skapar motivation och en kampanj som ger uppgifter åt alla kan många bli delaktiga. I kampanjen mot A-kasseförslaget i december, visade arbetarrörelsen prov på hur en sådan kampanj kan se ut, med flygbladsutdelningar, namninsamlingar möten och demonstrationer.
Genom att bli aktiva i arbetarrörelsens basorganisationer kan människor själva vara med och utforma hur kampen skall bedrivas.
En kampanj mot borgarna skulle göra det nödvändigt för arbetarrörelsen att återvända till sina ideologiska rötter. Vi måste kunna ge en bild av vår vision av ett socialistiskt samhälle och vi måste formulera vad som krävs för att vi skall ta oss dit. Studiecirklar och diskussionsgrupper måste därför vara en del av kampanjen.
Vi måste diskutera vad som kommer efter den borgerliga regeringen, hur ser en verklig arbetarpolitik ut? Valprogrammet 2010 måste utformas av medlemmarna inte av valstrateger eller annonsbyråer.
Vi som är aktiva i Tidskriftsföreningen Socialisten ser vår uppgift som självklar. Vi är aktiva i arbetarrörelsens organisationer och beredda att slåss mot borgarna på alla fronter. Vi tror på kampanjer som arbetsform, genom dem når vi resultat, stärker och entusiasmera varandra samtidigt som demokratin inom arbetarrörelsen utvecklas när medlemmarna blir aktiva. Vad vi framförallt kan bidra med är att vi håller vårt marxistiska arv levande. Vår övertygelse är att arbetarrörelsen måste återvända till sitt ursprungliga politiska program; att avskaffa kapitalismen.
Låt första maj bli avstampet för en kampanj som ska fälla den borgerliga regeringen!