Föraktet för svaghet

Jag såg på televisionen härförleden. Där förtäljde nyheterna att nu var det dags för nya tag. Kassan på Akademiska sjukhuset i Uppsala hade sinat.

Då hade sjukhusets styrelse börjat diskutera om möjligheter att låta människor betala för att komma före i kön för vård och operation. På det sättet tyckte sjukhusets styrelse att de kunde få in slantar till sjukhuset.

Kamrater, på största allvar diskuteras det nu i sjukhusstyrelser och bland höjdare att en människas liv är mer värt ju mer pengar personen har!

Jag undrar om jag drömmer eller om vårt folkhem nu drar sin allra sista suck?

Men folkets vilja är av annat slag.

Utredningar av bl.a. Korpi och Palme visar att det svenska folket är villiga att betala bra med skatt för att få behålla den trygghet som en bra sjukvård ger.

Det är syniskt, direktörerna höjer sina löner med fantasisummor med förklaringen att ”vi måste ju hänga med utvecklingen i Europa”. Socialdemokraternas ledning tycker att det är dags att sänka förmögenhetsskatten, samtidigt står sjukhusen med mindre resurser.

Men svenska folket verka veta vad de vill: behålla den trygghet våra förfäder har kämpat hårt för!

Det här är en kuslig utveckling som visar på ett förakt för de människor som behöver vårt solidariska stöd. De människor, som med den här utvecklingen kan bli de som dör på sjukhusets trappa, iakttagna av någon sjukhusdirektör som med ett dollargrin på läpparna ser till att personen fraktas bort.

Pia
18 aug 2000