Folkrörelselinjen: en ljuspunkt för en knegare
Ibland, när man läser tidningar eller går och harvar på jobbet kan allt kännas tröstlöst. Det verkar inte som om det finns något motstånd mot samhällsordningen över huvudtaget.
Men det finns ljuspunkter. En sådan är folkrörelselinjen. Om du inte redan känner till folkrörelselinjen så är det en facklig kampmetod utvecklad (eller återupptäckt beroende på hur man ser det) av livsklubben på Stockholmsbagarn, fackklubb 459.
De senaste månaderna har jag deltagit på ett par träffar organiserade av just fackklubb 459 med det uttalade syftet att utbyta kamperfarenheter och sprida folkrörelselinjen. Det är ingen organisation utan ett nätverk för människor från olika arbetsplatser som vill utveckla arbetarnas kollektiva styrka.
Tanken är att alla ska vara delaktiga i den fackliga kampen. Man börjar med en fråga, vilken som helst, som ALLA på avdelningen (eller ännu bättre; hela arbetsplatsen) är överens om och beredda att ta strid för. När ALLA tar striden har arbetsledningen ingenting att sätta emot och därmed har man tagit första steget mot att väcka insikten om den egna kollektiva styrkan hos arbetskamraterna.
När man försöker utveckla en folkrörelselinje på sin arbetsplats får man inte låta sig hindras av gamla förstelnade fackklubbsstyrelser eller bländas av erbjudanden om förtroendeuppdrag i den fackliga organisationen. Det är inte förhandlingar och styrelseuppdrag som är viktiga utan arbetarkollektivets sammanhållning, kampvilja och aktiva deltagande i diskussionerna.
Ett exempel från verkligheten: På ett bageri i södra Sverige där folkrörelselinjen redan hade vunnit majoriteten i fackklubben bestämde sig städarna för att de hade alltför hög arbetsbörda, de hann helt enkelt inte med att göra ett bra jobb. På en livsmedelsindustri är detta mycket viktigt. Städarna gick till fackklubbens styrelse och tyckte att nu skulle styrelsen fixa så att det blev bättre. Styrelsen menade att det måste städarna göra själva och föreslog att de helt enkelt skulle städa det som de hann med att göra bra och lämna resten. Städarna var till en början tveksamma, men efter några diskussioner bestämde de sig för att göra som styrelsen föreslagit. Ryktet om städarnas aktion nådde snabbt arbetsledarna som förde det vidare upp i hierarkin.
Ledningen första reaktion var att beordra städarna att städa allt. Städarna fortsatte sin aktion, ryktet gick uppåt igen o.s.v. Hur många varv av order och fortsatt aktion som gick runt vet jag inte, men till slut tvingades bageriet gå med på att plocka in fler städare.
Genom att vinna striden stärkte städarna insikten om sin egen kollektiva styrka. Städarna är dessutom (åtminstone på den här arbetsplatsen) en av de grupper som brukar ”stå längst bak” i arbetarkollektivet och brukar vara minst beredda till strid. När nu denna grupp har skaffat sig insikt om sin styrka så pressar de resten av arbetarkollektivet framför sig. Sen gör det ju inte saken sämre att städare är en yrkesgrupp som ofta rör sig mellan avdelningar och är utmärkta informationsspridare när det behövs.
Folkrörelselinjen är egentligen samma metod som fackföreningarna från början använde men som glömts bort längs vägen, drunknat i förhandlingar, avtal och arbetsdomstolens domar. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att den börjar spridas nu. Frustrationen bland arbetare och förtrycket mot oss är så stort idag att många av oss är beredda att ta strid i en helt annan utsträckning än förr.
Folkrörelselinjen är en kampmetod väl lämpad för dagens situation med arbetsgivarnas ständiga attacker mot arbetsmiljö, anställningstrygghet och löner. Dock har den ett problem.
Den höjer inte riktigt näsan över arbetsplatsen, facklig-politisk kamp vill den undvika. Om man inte tar arbetarklassens kamp till en politisk nivå, till en strid om makten i samhället, kommer man att tvingas föra samma strid på arbetsplatserna om och om igen eftersom arbetsgivarna aldrig ger bort någonting permanent. Om man kämpar till sig en förbättring kommer arbetsgivarna att så snart de kan försöka ta bort den förbättringen (eller någon annan) om man inte för striden vidare till det politiska planet.
Men eftersom folkrörelselinjen är en förbaskat bra kampmetod så hjälper den rätt långt ändå!
Vill du veta mer om folkrörelselinjen och läsa om konkreta fall där den prakiserats? Gå in på www.folkrorelselinjen.nu. Om du vill komma på nätverksmötena och utbyta erfarenheter så finns det också en mailadress på hemsidan.