| Kriget på Balkan |
Bombningarnas långsiktiga verkningar
Efter några dagars bombningar varnade Milica Dedijer från de Gröna i Belgrad för bombningarnas konsekvenser för miljön, människornas hälsa och ekonomi och kulturarvet:
"Giftigheten [hos de enorma mängder sprängmedel som använts i kriget] är väl känd. Vi vill varna för att Serbien är en av de största grundvattenkällorna i Europa och att förgiftningen av dessa kommer att ha återverkningar i hela det omgivande området ända till Svarta Havet."
"Arbetarna på de flesta av våra storindustrier har beslutat sig för att agera 'levande sköldar' på sina arbetsplatser. Detta gör de inte främst för att försvara sitt land, utan för att de har drabbats så hårt ekonomiskt av sanktioner genom åren att förstörelsen av fabrikerna skulle döma dem till att bli totalt utfattiga."
"Nato väljer sina mål i närheten av extremt farliga anläggningar. I de allra första bombningarna träffades samhället Grocka. Den ligger i samma område som kärnkraftverket Vinca som innehåller ett stort lager av utbränt kärnbränsle. Pancevo har träffats. Där ligger en petrokemisk industri och en konstgödselfabrik. Baric är också träffat, där en stor anläggning för produktion av klorid ligger. Det är inte nödvändigt att förklara för mig vad det skulle innebära om en sådan fabrik sprängs i luften. Inte bara Belgrad som ligger en mil därifrån skulle drabbas, utan också resten av Europa."
"Den andra bombdagen träffades en kemisk fabrik i Belgrad-förorten Sremcica och ett lager för raketbränsle, vilket förde med sig att det omgivande området förgiftades. Fyra nationalparker har bombats. Före detta Jugoslavien är bland världens rikaste länder vad gäller biologisk mångfald."
"Det jugoslaviska cinemateket var också i fara, ett av världens rikaste filmarkiv som tillhör det kulturella världsarvet. Byn Gracanica attackerades också. Där finns ett av de viktigaste klostren från den medeltida ortodoxa kulturen och en kandidat till Unescos världsarvslista. Åtskilliga civila mål har träffats - skolor, sjukhus, kulurella minnesmärken."
Nato har sedan dess utvidgat sina bombningar och oljeraffinaderier och oljedepåer har satts i brand. En okontrollerad brand i en sådan anläggning medför att dioxiner bildas, ett av de farligaste gifter man känner till.
Det finns också en utbredd oro för att vapen med utbränd uran kommer att användas. Dessa användes under kriget i Irak, ca 300 ton av ämnet beräknas finnas kvar i Irak och Kuwait. Den ökade förekomsten av leukemi hos barn i Irak antas bero på detta starkt radioaktiva gift. Det anses också vara starkt bidragande till den mystiska sjuka, "Gulf War Illness", som drabbat närmare 100 000 amerikanska och brittiska soldater som deltog i Irak-kriget. Flygplanet A-10 "Warthog" använder ammunition som förstärkts med utbränd uran för att vara effektivt mot pansarfordon. Plan av denna typ står nu stridsberedda i Italien. Piers Wood vid "Centrum för försvarsinformation" i Washington säger: "Jag skulle riskera konsekvenserna av att inandas urandamm hellre än att stå inför att möta stridsvagnar. Utbränt uran är en underbar sak. Det förvandlar pansarvagnar till schweizerost."
BÖ
Från Socialisten nr 40-41 maj 1999