Den "nya" skolan

Tummelplats för marknaden

"Socialdemokratiska reformer" i början av 90-talet banade inte bara väg för ökade klyftor på skolan, utan öppnade också möjligheten för borgerliga idéer och intressen att tränga in i skolan på andra sätt. Skolan har gått från att ha varit en fredad zon till att allt mer öppna sig för marknaden.

Etableringen av skolpengen skulle ge ökad valfrihet, fast på marknadens villkor. För en liten minoritet har det förstås varit bra, men för många som inte har tid och ork att aktivt kolla upp alla skolor och göra ett medvetet val har det blivit sämre. De mindre populära skolorna förlorar resurser och hamnar i en neråtgående spiral.

Friskolor

Sedan kom "friskolorna". Precis som med allt annat som marknadsanpassas så får de sin beskärda del av skojare. Rapporter om ovanligt många obehöriga lärare, konkurser, auktoritära metoder och elevprotester har sipprat ut. Samtidigt tvingas skolor mot sin vilja att bli friskolor.

På Lilla Mariaskolan i Stockholm var personal och föräldrar ledande i vårens protester mot försämringar. Nu tvingas man konstatera att man kanske ändå måste förvandla sig till en friskola, trots att man ideologiskt är emot det, för att man får mera resurser då. Det är det enda sättet att fortsätta med bibehållen personal.

I Jönköping finns det ett hot att kommunen måste stänga kommunala skolor. Detta beror på att man måste finansiera friskolor som Skolverket har godkänt, även om kommunen inte vill ha dem. Trots denna röra har friskolorna oftare bättre resultat än kommunala skolor, men det hör mera ihop med att de placeras i områden med "rätt föräldrar" än att de är "fria".

Skolan har blivit ännu ett område som man kan tjäna pengar på. Kunskapsskolan AB startades i augusti med fem skolor i lika många kommuner. "Vinstkrav på 5-7%. Optionsprogram till chefer. Börsintroduktion. Kunskapsskolan AB drivs, nästan, som vilket företag som helst" (DN 5/11-00).

Internatkurser i slöjd och idrott

Vinsten uppnår man genom att eleverna bara få en snittyta på 6 kvm per elev, jämfört med 15 kvm i en vanlig kommunal skola. Ämnen som kräver specialutrustning som slöjd och idrott förläggs till ett internat i Falun. Elever får således åka 20-25 mil under en höstvecka för att intensiv-träna, trots att just med idrott är det viktigaste att man gör det kontinuerligt. Kroppen är inte ett bankfack som man fyller på för att sedan ta ut ur när det behövs.

Dessutom betalar eleverna en köavgift och lärarna arbetar 40-timmarsvecka och har inga långa lov utan bara lagstadgad semester. Vinsten ska alltså pressas ut ur lärare och elever för att hamna hos börsspekulanterna! Men visst finns det även rum för att vara med och bestämma.

I en krönika i Metro (15/2-01) skriver Göran Greider om vad som uppenbarar sig i en broschyr från Kunskapsskolan AB: "Längre in i broschyren läste jag följande under punkten Inflytande: 'Kommer också kunna vara delägare i skolan genom att inneha aktier.' Så etiskt! Och ju fler aktier man har råd med - desto större inflytande, förmodar jag?"

Sponsring är en annan metod för marknaden att tränga sig in på skolorna. Skolverkets jurist Björn Persson är en av dem som oroats av företagens intågande i den kommunala skolan. I DN (25/9-00) säger han att: "För lärarna eller konsulterna innebär detta dubbla lojaliteter. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det är inte svårt att tänka sig att det uppstår en konflikt här."

Sponsrad skolmat

Denna konflikt uppmärksammades när risföretaget Uncle Bens sponsring i Solna inkluderade reklambroschyrer på matsalsborden där det stod "Ät ris så blir du fotomodell" och "Ris är smalmat". Budskap som vare sig är sanna eller bra för 7-åringar i dessa dagar av ätstörningar och utseendefixering. Nu sägs det att detta bara var ett olycksfall i arbetet, men problemet är djupare än så.

Den vanligaste formen av sponsring är skrivet studiematerial för samhällskunskapsklasserna (Metro 4/9-00). Kan detta vara annat en smygpropaganda för kapitalism? Varför skulle företagen ge bort böcker som kritiserar dem?

Skolorna har tvingats öppna portarna för privata bemanningsföretag eftersom man har dragit ner så mycket på egna vikarier. Dessutom har skolorna på grund av lärarnas stora arbetsbörda svårt att få fast anställda, vilket förvärrar situationen ännu mer. Då hyr man in lärare för dyra pengar istället. Enligt DN (31/10-00) så är det en "lysande affär" och man spår branschen "en lysande framtid".

Befria skolorna, från kapitalet! 

JC Från Socialisten nr 52, februari 2001